Att sila mygg och svälja kameler - fem analytiker spekulerar kring regleringens inverkan på aktiemarknadens förtroende

Bakgrund och problem: Värdepappersmarknaden är av central betydelse för det svenska samhället, då denna marknad tillgodoser en stor del av samhällets- och näringslivets kapitalförsörjning. För att locka investerare krävs ett grundmurat förtroende för de institutioner som har att hantera denna handel. Ett bristande förtroende har skapat tryck på att utforma tydliga regelverk. För att en reglering skall få önskad genomslagskraft krävs att berörda parter finner förändringen motiverad. Detta initierar till en undersökning av finansanalytikers eget resonemang kring reglering och förtroende. Jag ställer mig följande fråga: - Anser de intervjuade analytikerna att det krävs ytterligare reglering kring finansanalytiker, för att uppnå ett ökat förtroende för aktiemarknaden? Syfte: Det primära syftet med föreliggande uppsats är att, genom att undersöka och beskriva hur fem finansanalytiker resonerar kring reglering och förtroende, ge ett bidrag till det pågående reformeringsarbetet av aktiemarknaden. Avgränsningar: Fem finansanalytikers tankar kring regleringsfrågor och förtroendeskapande åtgärder redovisas och diskuteras utifrån den teoretiska referensramen. Regleringsdiskussionen förs på en övergripande nivå, med avsikt att undersöka vilken typ av regleringar som studiens analytiker anser är befogade. Metod: Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser: Majoriteten av de intervjuade analytikerna ställer sig positiva till en ökad reglering av kåren. Av central betydelse är att ny reglering berör väsentliga områden. Uppföranderegler och krav på ökad transparens är exempel på regler som har god förankring hos studiens analytiker. Vidare hävdar respondenterna att förändring måste ske på olika nivåer och kulturen påtalas som en central faktor för att åstadkomma verklig förändring. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att studera analytiker som inte innehar någon chefsposition. Ett annat förslag är en studie som inriktas på analytiker som verkar inom privatkundsfirmor. Ett tredje förslag är en internationell jämförelse av analytikers attityder till förtroende och reglering. Ett fjärde och sista förslag är att tekniska och organisatoriska aspekter inom regleringsarbetet beaktas