Analysmodellen i teori och praktik. En studie av fem mindre revisionsbyråer

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2002 trädde en ny revisorslag i kraft i Sverige. I samband med denna blev det obligatoriskt för den enskilde revisorn att pröva sin opartiskhet och självständighet, utifrån den så kallade analysmodellen. Modellen är av självgranskande karaktär där revisorn själv bedömer sin oberoendesituation. Konstruktionen lämnar emellertid utrymme för individuella tolkningar, vilket medför att modellens betydelse och tillämpning kan skilja sig åt mellan olika byråer. Av revisorslagen att döma torde mindre revisionsbyråer ha sämre förutsättningar att tillämpa analysmodellen än större bolag. Uppsatsens problemställning bygger därför på frågan om revisorer vid små revisionsbolag anser att analysmodellen verkligen går att tillämpa på ett sätt som är helt i enlighet med lagstiftningen. Syfte: Vår ambition är att uppsatsen skall skapa förståelse för hur väl analysmodellens krav efterlevs av revisorer verksamma vid små revisionsbyråer. Genom att fokusera arbetet på just praktisk tillämpning i små revisionsbolag anser vi att vår uppsats kommer att kunna ge ett värdefullt bidrag till befintlig forskning. Avgränsningar: I syfte att kunna göra en mer ingående och kvalitativ undersökning valde vi att endast studera fem mindre revisionsbyråer, med högst fyra kvalificerade revisorer. Metod: Primärdata samlades in med hjälp av kvalitativa djupintervjuer på fem små revisionsbolag i Göteborgsområdet. Det empiriska materialet granskades och analyserades vilket ledde fram till våra slutsatser. Resultat och slutsatser: Av vår undersökning att döma verkar analysmodellens regler i dagsläget inte tillämpas fullt ut. Små revisionsbyråers vilja att driva verksamheten så lönsamt som möjligt och samtidigt behålla goda relationer med sina klienter verkar vara incitament som begränsar viljan att konsekvent vidta de motåtgärder som krävs för att eliminera eller reducera oberoendehoten. Revisorer förefaller dessutom ha svårt att inträda en objektiv roll vid granskning av sig själva, men anser samtidigt att detta är av underordnad betydelse i förhållande till den enskilde revisorns inneboende känsla för vad som är rätt och fel. Förslag till fortsatta forskning: Vi anser att det finns ett antal intressanta uppslag som har anknytning till det problemområde som avhandlats. En fråga som med fördel skulle kunna studeras närmare är huruvida det ställs orimliga krav på revisorn idag. I anslutning till detta skulle det kunna vara av intresse att undersöka vem som egentligen har de rätta förutsättningarna att bli revisor. Även olika intressegruppers uppfattning om konsekvenserna av ett utökat byråjäv skulle enligt vår mening vara intressant att undersöka