Analysmodellen - ökat förtroende för revisorn ur ett ägarperspektiv?

Frågeställning Uppsatsens frågeställning är om analysmodellen bidragit till att öka förtroendet för revisorer hos ägare. Syfte Uppsatsens syfte är att ge en bild av förtroendet för revisorers arbete hos investerare på den svenska marknaden, vad det består av och vad som eventuellt har påverkat eller kan påverka detta. Utifrån det ges möjlighet att undersöka om analysmodellen bidrar till att öka investerarnas förtroende för revisorer som profession. Avgränsningar En avgränsning har gjorts till att intervjua och ta hänsyn till ett fåtal stora institutionella ägares åsikter. Detta då en stor del av privatinvesteringar sker genom dem. Det ligger utanför uppsatsens omfattning att undersöka en representativ andel privata aktieägare. Undersökningen gäller förtroendet på den svenska marknaden och endast svenska revisorer. Metod Undersökningen som genomförts är en kvalitativ studie. Materialet i uppsatsen är dels primärdata i form av undersökningsresultatet, dels sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och övrig litteratur. Slutsatser Förtroende kan sammanfattas av tre faktorer; förmåga, välvilja och integritet. Ägarnas förtroende för revisorer är tillfredställande. Lagstiftningen av analysmodellen har inte påverkat förtroendet i någon riktning hos våra respondenter, eftersom den ännu inte påverkat någon av de förtroendeingivande faktorerna. Förtroendet har stärkts på annat sätt, genom ökad öppenhet, vilket upplevs som en ökad välvilja. Analysmodellen har potential att fungera stärkande för ägarnas förtroende, men det förutsätter att den fyller en funktion i kritiska situationer där revisorns oberoende ifrågasätts. Förslag till vidare forskning Då analysmodellen är relativt ny kan en ny undersökning då modellen fått genomslagskraft vara intressant att genomföra. Ett annat förslag är att undersöka om det finns skillnader i förtroende för revisorer hos små och stora ägare