Vad styr företagens hälsofrämjande åtgärder?

Bakgrund och problem: Kostnaderna för sjukfrånvaro har på senare år stigit kraftigt. Regeringen har därför låtit en ny lag träda i kraft vilken innebär att arbetsgivarna får bära en större kostnad av sjukskrivningarna. Det är därför intressant att se vilken inverkan denna lag kommer att ha på företagens satsningar på hälsofrämjande åtgärder och vilka andra faktorer som har betydelse för företagens hälsosatsningar. Hur ohälsa påverkar företagen och vilka åtgärder som vidtas för att motverka ohälsan kommer också att belysas samt hur utvärderingar av hälsoinsatserna utförs. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som får företagen att satsa på hälsofrämjande åtgärder samt vilka åtgärder de vidtar. Avgränsningar Som undersökningsobjekt har fyra väletablerade företag, med över 1000 anställda, som är verksamma i stabila och icke krisdrabbade branscher valts. Geografiskt har studien avgränsats till Göteborgsregionen. De intervjuade företagen är Göteborgs Hamn AB, Atlet AB, Pågen AB och Bravida Väst AB. Metod: Studien har baserats på kvalitativa metoder och både primär- och sekundärdata har använts i studien. De sekundärdata som berörts är främst litteratur, tidsskrifter, artiklar, tidigare forskningsrapporter och statliga utredningar. Primärdata har tagits fram genom djupintervjuer med de utvalda företagen. Det är från dessa intervjuer tillsammans med de insamlade sekundärdata som uppsatsens resultat och slutsatser grundar sig på. Resultat och slutsatser: De främsta drivkrafterna bakom företagens hälsosatsningar är att undvika kostnader som störningar och bortfall i produktionen medför samt höga personalkostnader. Man vill heller inte få dåligt rykte som arbetsgivare vilket hög sjukfrånvaro kan leda till. De statliga ekonomiska styrmedlen visar sig ha en begränsad påverkan på företagens hälsosatsningar. Företagen har trivselmål och fysiska/psykiska hälsoutvärderingstester. Friskvårdsaktiviteter och sociala sammankomster är andra åtgärder som vidtas. Företagen utför inga beräkningar innan de inför hälsosatsningar och heller ingen utvärdering efteråt. Förslag till fortsatt forskning: Författarna anser att det skulle vara intressant att göra en uppföljande studie om ett år för att se om de statliga styrmedlen då kommit att påverka företagens hälsoarbete