Analytikers användning av frivilliga personalupplysningar vid värdering - en studie av den kunskapsintensiva IT-konsultbranschen

Bakgrund och problem: Inom speciellt kunskapsintensiva branscher är humankapitalet av stor vikt för företags värdeskapande, men det är trots detta en icke-finansiell aspekt som saknar plats i den traditionella redovisningen. Denna studie bygger vidare på tidigare uppsatser på samma lärosäte, vilka belyste hur företag väljer att redogöra för frivilliga personalupplysningar. Istället ser denna uppsats till hur intressentgruppen analytiker ser på kommunicerad information och hur den eventuellt kan användas vid värdering. Syfte: Att undersöka hur frivilliga personalupplysningar används av analytiker vid värdering av företag verksamma i IT-konsultbranschen. Uppsatsen ämnar även klargöra vilka frivilliga personalupplysningar analytiker vill se kommunicerat kontra den information de erhåller. Avgränsningar: Uppsatsen inriktas mot IT-konsultbranschen, vars viktigaste resurs är den kunskap som personalen besitter. Vidare behandlas endast intressentgruppen analytiker då de ses som primära användare av finansiella rapporter i samband med företagsvärdering. Metod: Utifrån en kvalitativ ansats samlades primärdata in genom att utföra personliga intervjuer med analytiker från fyra analysföretag. Erhållet empiriskt material sammanställdes och analyserades därefter utifrån framarbetad teoretisk referensram, bestående av för ämnet relevanta studier och teorier. Resultat och slutsatser: Slutsatsen som dras är att analytiker ej finner frivilliga personalupplysningar särskilt användbara vid värdering. Den information som kommuniceras av företag sammanfaller ofta inte med vad som efterfrågas av analytiker och tillhandahålls dessutom i en för analytiker svåranvändbar form. Sammantaget har information kring humankapital ett visst inflytande vid värdering genom att analytiker skaffar sig en helhetsuppfattning som ligger som en indirekt aspekt vid värdering. Förslag till vidare forskning: Uppsatsen må besvara uppsatt huvudfråga men i och med framkomna slutsatser uppdagades även nya frågeställningar. Det vore av intresse att vidare utreda hur en önskad standardisering skulle implementeras. Då analytiker utifrån dragna slutsatser inte lägger någon större vikt vid frivilliga personalupplysningar kan det även vara av intresse att undersöka andra intressentgruppers förhållningssätt till dessa upplysningar