Lärandestil, tyst kunskap och användningen av formella styrverktyg bland ekonomiansvariga i åtta småföretag

Bakgrund och problem: Ett ”gap” mellan teori och praktik har uppmärksammats inom området ekonomistyrning och de formella styrverktygen används inte alltid på det sätt som förespråkas i teorin. Detta leder in författarna på följande problemformuleringar: I vilken utsträckning används de formella styrverktygen i småföretags ekonomistyrning? Använder sig de ekonomiansvariga på småföretag av någon form av tyst kunskap i arbetet med de formella styrverktygen? Framträder något samband mellan hur mycket information de ekonomiansvariga använder i arbetet med de formella styrverktygen och deras lärandestil? Har den ekonomiansvariges lärandestil och användning av de formella styrverktygen ett samband med dennes utbildning? Finns det ett samband mellan den ekonomiansvariges lärandestil och i hur hög grad denne använder de formella styrverktygen i den ekonomiska styrningen av ett småföretag? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv beskriva hur ekonomistyrningen ser ut i småföretag och huruvida den ekonomiansvariges lärandestil och utbildning påverkar användningen av de formella styrverktyg som används i småföretagets ekonomistyrning. Uppsatsen har ett förklarande syfte och lägger tyngd på jämförelsen mellan åtta ekonomiansvariga där ekonomistyrningen är i fokus. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ metod och åtta ekonomiansvariga på småföretag intervjuas. Under intervjun ställs frågor rörande de formella styrverktygen; produktkalkylering, budgetering och prestationsmätning. Frågor rörande tyst kunskap och lärande ställs också. Författarna utreder vilken lärandestil respektive ekonomiansvarig har enligt Kolbs modell och analys sker där hänsyn tas till lärandestil, användning av de formella styrverktygen, utbildning och informationsanvändning. Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att de formella styrverktygen är enklare utformade i verkligheten än i teorin och att dessa bland annat måste anpassas efter företagens behov. Författarna kan urskilja ett samband mellan informationsanvändning och lärandestil. Vad gäller lärandestilarna ”idégivare” och ”förklarare” och användningen av de formella styrverktygen går det att utläsa ett samband. Det finns även ett samband mellan graden av ekonomisk utbildning och huruvida respondenterna betonar det abstrakta framför det konkreta och om de prövar sig fram eller observerar. Författarna finner även spår av tyst kunskap hos samtliga ekonomiansvariga