IAS 39 – ur ett analytikerperspektiv

Bakgrund och problem: Från och med 2005 införs IAS 39 i Sverige. Standardens införande innebär en stor förändring av redovisningen, då värdering till verkligt värde införs för många finansiella instrument. IAS 39 är också den IFRS-standard som är mest omdiskuterad och den enda som hittills inte antagits i sin helhet av EU. Standarden kommer ge stora effekter på företagens balans- och resultaträkning. Syfte: Att beskriva vilka effekter som förväntas med införandet av IAS 39 på företagens finansiella information, hur finansanlytikerna uppfattar dessa effekter och hur de påverkar deras värderingar. Avgränsningar: Studien begränsas till effekterna av införandet av IAS 39 i Sverige. Vidare är studien kvalitativ, och ingen numerisk analys genomförs. Undersökningen går inte heller närmare in på den mer tekniska delen av standarden. Metod: Intervjuer med två redovisningsexperter och två finansanalytiker har genomförts. Utifrån intervjusvaren och den teoretiska referensramen har en analys gjorts. Slutsatser har sedan dragits utifrån tidigare forskning på området. Resultat och Slutsatser: Resultaten från studien visar att huvudeffekterna av införandet av IAS 39 kan delas upp i två grupper, dels värdering till verkligt värde och dels tillämpandet av säkringsredovisning. Värdering till verkligt värde ställer inte till några större problem för företagen, men kommer orsaka volatilitet i resultatet. Säkringsredovisningen innebär en stor administrativ börda för företaget. Analytikerna uppfattar generellt införandet av IAS 39 som något positivt, men ändrar inte sina värderingar på grund av detta. Studien tyder också på att analytikerna har relativt liten kunskap om vad IAS 39 ger för effekter på företagens finansiella information. Detta resultat får också stöd från tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: En studie av hur stora prognosfelen blir efter införandet av IAS 39 skulle vara ett bra komplement till denna studie. Även att studera om harmoniseringen leder till bättre avspegling av företagens redovisningsinformation i aktiekurser kunde vara intressant. Vidare kunde företagens ansträngningar att undervisa analytikerna i de nya redovisningsstandarderna undersökas