Förväntningsgapet - En kunskapsfråga!

Bakgrund och problem: Debatten om det existerar ett förväntningsgap mellan revisor och klient har pågått ända sedan 70 talet. Frågan har ställts om den upplevda nyttan med revision motsvara dess kostnader för mikroföretag och är detta orsaken till förväntningsgapet? Hur upplevs kunskapen i småföretagen idag? Syfte: Med denna uppsats vill vi ta reda på vilka förväntningar de små ägarledda företagen har på revisorn och det arbete denna utför. Samt få en förståelse för vad småföretagaren anser att den upplevda nyttan med revision är samt vad revisorn anser att de tillför företagen. Om det existerar ett förväntningsgap mellan dessa två parter. Avgränsningar: Vi har valt att intervjua företag och revisorer i Göteborg i Sverige. Denna avgränsning görs då författarna själva bor där och att tiden är knapp. Gemensamt för företagen i vår undersökning är att de klassificeras som mikroföretag. Varför vi har valt att avgränsa oss till så pass små företag beror på att vi tror att det är bland dessa företag som ett förväntningsgap är som störst, då kunskapen oftast antas vara minst om vad revisorns faktiska uppgift är. Metod: Intervjuer riktade mot nio mikroföretag och tre revisorer har genomförts. Tre intervjuer med företagen är personliga och sex stycken utfördes genom telefon intervju. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram om förväntningsgapet mellan revisorn och klient, och den upplevda nyttan med revision i mikroföretag. Resultat och slutsatser: Ingen tvekan råder på att det existerar ett förväntningsgap, och detta i varierande grad. Okunskap i företag om revisionen och redovisningen bidrar till att hålla gapet öppet. Ett starkare omfattning av oberoende från revisorerna bidrar nu, också till att hålla gapet öppet i mikroföretag. Detta beroende på att småföretagen inte förstått att det är i dag större krav på just oberoende, det förväntas fortfarande att revisorn skall göra och svara på allt. Småföretagen har en dålig uppfattning om att jäv kan uppstå om revisorn hjälper till med det löpande i företaget och sedan granskar sina egna råd i en revision. Förslag till fortsatt forskning: Under uppsatsskrivandets gång har det uppkommit förslag om fortsatta studier i ämnet. I och med att FAR genom RS ger rekommendationen till revisorerna om revision och att de bör skriva ett uppdragsbrev (RS 210) till sina klienter för att förhindra att förväntningsgap uppstår dem emellan, vore det av intresset att om några år studera vidare vilka effekter som skett med syfte på uppdragsbrevet, och vilka förväntningar som finns hos företagen