Cardiopulmonary resuscitation witnessed by family : A nurse perspective

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning [HLR] är första åtgärden som vidtas vid ett hjärtstopp i syfte att bibehålla patientens liv. Vid en HLR-situation uppmuntrar globala organisationer till anhörigas närvaro. Anhörigas val till deltagande vid HLR ska vara frivilligt. Sjuksköterskor är oftast den profession som är först på plats vid hjärtstopp. Förutom att direkt påbörja HLR ska anhöriga involveras i patientens omvårdnadsplan. Genom att involvera anhöriga kan ett starkare band mellan sjuksköterskor och anhöriga skapas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av att ha anhöriga närvarande vid HLR på sjukhus. Metod: Litteraturstudien följde Polit & Becks (2017) niosteg. I databaserna Pubmed och Cinahl söktes kvantitativa (n=7) och kvalitativa (n=3) vetenskapliga artiklar fram till resultatet. Artiklarna granskades med Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier (påverkar situationen och brist på tid och plats) och totalt fem underkategorier (skapar osäkerhet, anhöriga som resurs, riktlinjer underlättar arbetssituationen, behov av anpassat stöd och platsbrist i rummet). Slutsats: Studiens resultat påvisade att sjuksköterskan kände osäkerhet i anhörigas närvaro under HLR. Sjuksköterskan var orolig över fysiska och emotionella reaktioner hos anhöriga som kunde påverka HLR och sjuksköterskans självförtroende. Anhörigas närvaro underlättades av utvecklade riktlinjer på arbetsplatsen