Eyetracking as Interaction-tool in Vehicles

The purpose of this study was to develop and evaluate a new eye-controlled infotainmentsystem that worked differently compared to similar systems. What differs this new system is that personal calibration is not necessary to be performed before each time the system is to be used. The method Design Science Research (DSR) has been used where an artifact has been developed and then investigated. Experiments have been conducted to find out how well the infotainment system works when it uses a relative gaze towards an absolute, but also to find out how users should confirm their gaze in the best way. For confirmation of gaze, three different methods have been used; button press, blink, and gazing. The collected data from the experiments have been matched to evaluate how well they stand against each other. The result of the study shows that when the infotainment system used relative gaze, it worked in as many attempts as it did using absolute. The result times were very similar to each other which shows that the both methods works well even when face calibration is not used, but the collected data was uneven which made it difficult to draw conclusions about which one was faster. The study also shows that keystroke was the best-suited method to use to confirm gaze.This method was much faster than other methods. A limitation of the study has been that data collection was only done on two occasions. On more occasions more data could have been generated, which would have made it easier to draw more conclusions about the response times.Syftet med denna studie var att utveckla och utvärdera ett nytt ögonstyrt infotainmentsystem som fungerar annorlunda än tidigare liknande system. Det som skiljer systemet från tidigare är att personlig kalibrering inte är nödvändigt att utföra inför varje ny användares bruk av systemet. Metoden Design Science Research (DSR) har använts genom att en artefakt har utvecklats och sedan undersökts. Experiment har utförts för att ta reda på hur bra infotainmentsystemet fungerar vid användning av relativ blick i jämförelse med absolut blick samt för att undersöka hur användare på bästa sätt kan bekräfta sin blick. För att bekräfta blick användes tre olika metoder; knapptryck, blinkning och genom att stirra. Insamlad data från experimenten har sedan matchats för att ge en uppfattning om hur bra de står sig mot varandra. Resultatet från studien visar att när infotainmentsystemet använde sig av relativ blickposition fungerade det vid lika många försök som det gjorde vid absolut blickposition. Resultattiderna för användningen av de olika metoderna var väldigt lika varandra men insamlad data var något brusig, vilket gjorde det svårt att dra slutsatser om vilken metod som var snabbast. Studien visar däremot att knapptryckning var den bäst lämpade metoden att använda sig av för att bekräfta sin blick, eftersom denna metod var mycket snabbare än övriga. En brist med studien är att datainsamling endast gjordes vid två tillfällen. Om datainsamling skett vid fler tillfällen hade mer data kunnat genereras vilket hade gjort det enklare att dra fler slutsatser kring resultattider