Sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i behov av palliativ omvårdnad

Bakgrund: När barnet inte svarar på botande behandling och övergår till palliativt skede, är det viktigaste målet med omvårdnaden att förbättra livskvalitén och förebygga lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser att vårda barn i behov av palliativ omvårdnad samt beskriva urval - och datainsamlingsmetoder i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie, elva vetenskapliga artiklar med redan existerande vetenskapligt forskningsresultat utgör innehållet. Huvudresultat: Sjuksköterskorna ställdes inför svåra känslomässiga och etiska svårigheter och utmaningar och känslor som, osäkerhet och frustration när de kände att de inte hade den erfarenhet eller tillräcklig utbildning att hantera de olika situationerna som kunde uppstå. Känslomässiga påfrestningar vid ett barns död att vägleda och stötta familjen. Krävande utmaningar när föräldrarna ville utföra livsuppehållande åtgärder trots att det inte var det bästa för barnet. Svårigheter att få barnens tillit och etablera en relation när föräldrarna försökte skydda och dölja sanningen för barnen. Föräldrarnas mående bidrog till en trygghet och en tillit som var av betydelse för barnets mående. Forskarna använde sig av ändmålsenligturval och bekvämlighetsurval för att få deltagare till sina studier, semi-strukturerade intervjuer samt fältstudier för informationsinsamling. Slutsats: Att sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård för barn blir känslomässigt påverkade är oundvikligt. Tydliga riktlinjer och att samtala med kollegorna fick sjuksköterskorna att orka fortsätta med sitt arbete. Behovet av utbildning i palliativ vård i grundutbildningen finns. Barnens leenden och glada miner skapade en mening och inspiration för sjuksköterskorna