SJUKSKÖTERSKANS MÖTE MED DÖENDE PATIENTER

Bakgrund: Sjuksköterskan har många olika arbetsuppgifter och att vårda döende patienter, är något som en del sjuksköterskor kommer att träffa på någon gång under sin karriär. Att vårda döende patienter påverkar sjuksköterskan, särskilt de som inte har varit med om detta tidigare. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa tidigare kvalitativa empiriska studier om hur sjuksköterskan upplever och hanterar mötet med döende patienter. Metod: En litteraturstudie utfördes med tio kvalitativa empiriska intervjustudier som beskriver sjuksköterskans perspektiv på att vårda döende patienter. Datan insamlades genom databaserna CINAHL och PubMed och de relevanta artiklarna granskades av en mall från statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). De valda artiklarna till resultatet analyserades genom datakategorisering. Resultat: Fyra teman identifierades; Att känna emotionell stress, Att använda copingstrategier, Existentiella tankar hos sjuksköterskan och En önskan att vara expert. Under temat “Att använda copingstrategier”, uppkom fyra subteman; Att ha någon att prata med, Att skydda sig själv, att kunna koppla av och Att ha en andlig tro. Konklusion: Sjuksköterskan upplever att arbetet med att vårda döende patienter är påfrestande. De känner sig stressade i mötet med dessa patienter och det kunde ibland leda till utbrändhet. Detta var mer frekvent hos oerfarna sjuksköterskor. Därför har många sjuksköterskor nyttjat olika copingstrategier, som; stöd från familj, kollegor och vänner, andlig tro, gränssättning och genom att sjuksköterskan utvecklade sina kompetenser inom vård av döende patienter. Detta minskade risken för emotionell stress.Background: Caring for patients in the final stage of life, is something that some nurses will encounter at some time during their career. This has certain effects on nurses who have not previously been involved in this type of situation. Aim: The purpose of this study is to compile previous qualitative empirical studies on how the nurse experience and manage the meeting with dying patients. Methods: A litterature review was conducted with ten qualitative emperical interviews that described the nurse´s perspective of caring for patients in the final stages of life. The data was collected through the databases: CINAHL and PubMed. The relevant articles were reviewed by Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services. The selected articles were analysed by data categorization. Results: Four themes were identified; To feel compassion fatigue, Taking on coping strategies, Existential thoughts of the nurse & Wishing on becoming an expert. Under the theme of “Taking on coping strategies”, four subthemes emerged; To have someone to talk to, To be able to protect yourselves, To be able to relax and To having spiritual beliefs. Conclusion: Nurses experience that caring for patients in the final stage is stressful and could sometimes lead to burnout. This was more common with inexperienced nurses. Therefore, many nurses used coping strategies, such as; support from family, colleagues and friends, spiritual beliefs, boundaries and developing nurses skills in care of the final stage of life. This reduced the risk of developing compassion fatigue