Lärares uppfattning om läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie

Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. Syftet är också att utifrån denna studies teoretiska utgångspunkter undersöka lärarnas syn på hur de anser en undervisning i läsförståelse ska bedrivas. Anser lärarna likt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet att det är genom kommunikation och interaktion med andra som vi tillägnar oss nya kunskaper där den med större kunskap leder den med mindre kunskap eller anser lärarna likt Dewey och det pragmatiska perspektivet att det är skolan och dess undervisning som bland annat ska ge eleverna de redskap de behöver för att deras kunskap ska kunna växa? För att kunna följa upp mitt syfte har jag intervjuat sju verksamma lärare i ämnet svenska för grundskolans lägre åldrar. I tidigare forskning och utifrån resultaten i senaste PIRLS-undersökningen (Skolverket, 2016b) betonas det att den svenska skolan behövde bli bättre i sin undervisning med läsförståelse. Skolverket (2016a) påpekade också att läsförståelse inte bara var viktigt för en elev och dennes tillgodogörande av kunskap i ämnet svenska utan det var minst lika viktigt i alla skolans ämnen. Det framkom också att hur lärare bedrev sin undervisning i läsförståelse var betydelsefullt för elever och speciellt för de elever som ännu inte utvecklat de grundläggande och språkliga förutsättningarna som behövdes (Bråten, 2008). De flesta lärarna som ingår i denna studie var överens om hur en undervisning i läsförståelse bör vara och vilka faktorer som var viktiga att tänka på i undervisningen med läsförståelse samt att läsförståelse ska gå in i alla ämnena. Det framkom också att lärarna tyckte det var svårt att undervisa i läsförståelse och att det hade varit enklare att undervisa i läsförståelse om eleverna redan i förskoleklass hade förberetts med att kunna läsa och skriva så att de kunde läsa och skriva lite när de började årskurs 1