Mödrarnas upplevelser av förlossningsdepression : en kvalitativ studie om hur mödrar upplever förlossningsdepression

Vårt examensarbete behandlar ämnet förlossningsdepression och hur det upplevs av mödrar. Syftet med vårt arbete är att få en bättre helhetsbild av hur mödrarna upplever livet med förlossningsdepression. En fördjupad förståelse för mödrarnas subjektiva upplevelser av förlossningsdepression underlättar hälsovårdarens möjlighet till att ge förebyggande och lindrande vård. Frågorna vi vill besvara är: Hur upplevs livet med förlossningsdepression av mödrar? Vad upplevs som lindrande/försämrande av tillståndet? I vårt arbete har vi använt oss av Katie Erikssons teori om Caritativ vård (Eriksson K., 1994) och fokuserat oss på begreppet lidande som vår teoretiska utgångspunkt. I den teoretiska bakgrunden har vi använt oss av evidensbaserad litteratur, internet källor och tidigare vetenskapliga forskningar. Vi har gjort en kvalitativ studie där datamaterialet består av texter från fyra olika bloggar varav tre är på svenska och en på finska. Som metod för analys av datamaterial använde vi oss av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades i ljuset av den utvalda teorin och de tidigare forskningarna. Resultatet av vårt examensarbete visar att mödrarna upplevde att förlossningsdepressionen påverkade livet och måendet inom flera olika livsområden. Mödrarna hade även många tankar kring livet med förlossningsdepression. Brist på stöd, ensamhet, frustation och känslor av att misslyckas upplevdes bland annat som försämrande av tillståndet, medan egen tid och fritidsaktiviteter upplevdes som lindrande av tillståndet. Fastän mödrarna hade flera negativa upplevelser under förlossningsdepressionen hittades det alltid något positivt som hjälpte dem att kämpa emot sjukdomen.Työmme käsittelee aihetta synnytysmasennus ja miten äidit kokevat sen. Työmme tarkoituksena on saada laajempi kokonaiskuva siitä, miten äidit kokevat elämänsä synnytyksen jälkeisen masennuksen kanssa jotta tulevina terveydenhoitajina voisimme tarjota sekä ennaltaehkäisevää että hoitavaa hoitoa synnytysmasennuksesta kärsiville äideille. Kysymykset joihin pyrimme vastaamaan ovat: Miten äidit kokevat elämänsä synnytysmasennuksen kanssa? Mitä äidit kokevat helpottavan/pahentavan tilannetta? Työmme perustana olemme käyttäneet Katie Erikssonin caritatiivisen hoidon teoriaa, keskittyen käsitteeseen kärsimys. Teoreettisena perustana olemme käyttäneet kirjallisuutta, internet lähteitä sekä aiempia tieteellisiä tutkimuksia. Keräsimme aineistoa neljästä eri blogista, joista kolme olivat ruotsinkielisiä ja yksi suomenkielinen. Materiaalien analysoinnissa käytimme kvalitatiivista sisältöanalyysiä. Tulkitsimme tuloksen vertailemalla sitä valittua teoriaa sekä aiempia tutkimuksia vasten. Tulokset osoittivat että äidit kokivat synnytysmasennuksen vaikuttavan elämään ja hyvinvointiin useilla osa-alueilla. Elämä synnytysmasennuksen kanssa herätti myös monia ajatuksia. Synnytysmasennus koettiin pääosin negatiivisina kokemuksia, kuten m.m. yksinäisyytenä, turhautuneisuutena sekä epäonnistumisena. Positiivisiakin kokemuksia jotka lievittivät masennusta olivat esimerkiksi oma aika sekä harrastukset. Vaikka äidit kokivat synnytysmasennuksen aikana paljon negatiivista, onnistuivat he silti aina löytämään jotain positiivista joka kannusti heitä taistelemaan sairautta vastaan.The aim of our study is to describe the mother’s experiences of postnatal depression. The purpose of our work is to get a better overall picture of how mothers experience their life with postpartum depression. A deeper understanding of the mothers' subjective experiences of postpartum depression facilitates the public health nurse ability to provide preventive and relieving care. The questions we want to answer are: How do mothers experience life with postpartum depression? What is perceived as soothing / deterioration of the condition? We have used Katie Eriksson’s theory about caritative caring as our theoretical framework, with focus in the concept of suffering. Evidence based literature, internet based sources and previous evidence based research has served as theoretical background in our study. Our data in this study consists of texts from four blogs of which three are written in Swedish, and one is written in Finnish. The data was analyzed through qualitative content analysis and the results interpreted within our selected theories and previous research. The results show that mothers experienced postpartum depression affects life and well-being in several different areas of life and that the mothers had many thoughts about life with postpartum depression. Lack of support, loneliness, frustration and feelings of failure was experienced among others as detrimental to the state, while their own time and hobbies perceived as relieving of the condition. Although the mothers had several negative experiences during this state they always found something positive to help them fight the disease