Småbarnspedagogik som stöd för flerspråkiga familjer : - en litteraturstudie

Titeln för examensarbetet är “Småbarnspedagogik som stöd för flerspråkiga familjer – en litteraturstudie”. Syftet med detta examensarbete är att redogöra på vilka sätt pedagoger inom småbarnspedagogisk verksamhet kan stöda flerspråkiga familjer. Uppdragsgivarna för examensarbetet är Stiftelsen Sedmigradsky och Barnavårdsföreningen. Examensarbetet har två frågeställningar, 1. Vilken betydelse har samarbetet med vårdnadshavarna för ett flerspråkigt barn med tanke på barnets delaktighet i hemmiljön samt inom små-barnspedagogisk verksamhet och 2. Hur samarbetar pedagoger inom småbarnspedagogiken kring barnets språk? Bakgrunden för arbetet består av fem stycken tidigare undersökningar som berör flerspråkiga barn samt en teoretisk referensram. Den teoretiska referensramen är delad i två delar, socialpedagogisk handlingskompetens samt flerspråkighet. Den första delen av den teoretiska referensramen är Bent Madsens (2001) teori om de socialpedagogiska handlingskompetenserna, även kallad för “Madsens blomma”. Den andra delen av den teoretiska referensramen går in på vad det betyder att ett barn blir flerspråkigt. Metoden för detta examensarbete är allmän litteraturstudie. Det inkluderade materialet består av nio stycken vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2007 och 2017. Materialet är analyserat med metoden innehållsanalys. Materialet är uppdelat i olika kategorier som är bearbetade med tanke på vilka likheter och olikheter som kom fram i artiklarna. Resultatet lyfte fram att samarbetet mellan pedagogerna och vårdnadshavarna påverkar barnet på olika sätt. Pedagogen måste reflektera över sitt eget sätt att bemöta barn och vårdnadshavare. Ett gott samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare kan öka känslan av delaktighet hos barnen. Pedagogerna bör tänka på att de fungerar som språkliga modeller för barnen. Pedagogerna fungerar som språkliga modeller för barnen då de diskuterar med barnen samt då pedagogerna kommunicerar sinsemellan eller med andra vuxna. En aspekt som kom fram i resultatet är att pedagogen måste kunna identifiera hur språkutvecklingen för ett barn fortskrider. Pedagogen måste kunna se varje barn som en helhet för att bedöma situationer där barnet behöver stöd. Då barnet lär sig ett nytt språk måste pedagogen stöda barnet i att våga använda språket. För att barnet skall kunna vara delaktigt i vardagen måste pedagogen kunna be-akta ifall det finns situationer där det går att låta få barnet att uttrycka sig på ett annat språkThe topic of our thesis is Early childhood education as a support for multilingual families. The aim of the study is to find out how educators in early childhood education and multilingual families can co-operate regarding the children's language skills. The thesis is done as a literature study and we included 9 articles and analyzed them with the method content analysis. We focused on two questions: 1. What is the purpose of co-operation with guardians and educators for a multilingual child regarding the participation in both early childhood education and at home? 2. How do professionals in the early childhood education area co-operate regarding the children's language skills? Our result indicates that co-operation between guardians and educators in the early childhood education area is very important regarding the child’s language development. The result also highlights that adults are important linguistic models for child’s language development and participation in groups. Our thesis result also points out that the staff’s own perceptions regarding languages used is a key factor for the child’s language development. Both educators and families need to be consistent with their language usage. This is needed so the children get good linguistic models and can participate more in all surroundings.Opinnäytetyömme tarkoitus on selvittää miten varhaiskasvatuksen pedagogit voivat tukea monikielisiä perheitä. Olemme selvittäneet miten monikieliset lapset ovat osallisia eri toimintaympäristöissä riippuen lasten kielitaidosta. Tutkimuskysymyksemme olivat: 1. Minkälainen tarkoitus varhaiskasvatuksen pedagogien sekä monikielisen lapsen huoltajien yhteistyöllä on lapsen osallisuuden kannalta sekä koti- että varhaiskasvatusympäristössä? 2. Miten varhaiskasvatuksessa työskentelevät pedagogit tekevät yhteistyötä koskien lasten kielitaitoa? Teoreettisena taustana olemme käyttäneet kahta eri osaa, Madsenin (2001) sosiaalipedagogista toimintakykyä, ”Madsenin kukkaa” sekä teoriaa koskien monikielisyyttä. Opinnäytetyö on kirjallisuuskatsaus, jossa on sisältöanalyysein tarkasteltu yhdeksää artikkelia. Opinnäytetyön tuloksena nousi erityisesti esille mitä haasteita monikielisillä lapsilla saattaa olla sekä miten erilaiset kielelliset mallit vaikuttavat heihin. Sekä huoltajien että pedagogien kielenkäyttö ja sanavalinnat vaikuttavat lapsen kielelliseen kehitykseen. Pedagogien tulee myös miettiä miten he itse suhtautuvat omaan kielenkäyttöönsä ja miten tämä vaikuttaa heidän ammatillisuuteensa. Sekä pedagogien että perheiden tulee olla hyvin tarkkoja omasta kielenkäytöstään, jotta lapsi saa parhaan mahdollisen mallin. Vahva kieli tarkoittaa myös lapsen kannalta suurempaa mahdollisuutta olla osallisena eri ympäristöissä