Utvecklandet av v¨armeresistenta

N¨ar etanol framst¨alls genom fermentation kan v¨arme vara ett stort problem d˚a mycket energi g˚ar till att kyla bioreaktorerna f¨or att h˚alla dem p˚a en optimal temperatur f¨or j¨asten. Genom att designa en mer v¨armeresistent j¨aststam s˚a beh¨over inte bioreaktorerna kylas lika mycket och inte lika mycket energi kommer beh¨ova tillf¨oras i n¨asta steg f¨or att destillera produkten. Ytterligare en f¨ordel ¨ar att processer sker snabbare vid h¨ogre tempe-raturer vilket leder till h¨ogre produktion av etanol. Allt detta resulterar i att mer produkt erh˚alls samtidigt som b˚ade energi och pengar sparas. M˚alet med detta arbete var att till-verka en mer v¨armeresistent j¨aststam med hj¨alp av metoden kallad Adaptive Laboratory Evolution. Genom att uts¨atta tv˚a k¨anda laboratoriestammar CEN.PK113-7D och S288C f¨or stress i form av v¨armepulschocker ¨over perioder om fem timmar (38◦C-45◦) vilket se-lekterar f¨or en mer v¨armeresistent stam. Hela den laborativa processen dokumenterades genom att ta OD-m¨atningar efter att stammarna f˚att ˚aterh¨amta sig fr˚an chocken samt att med j¨amna mellanrum unders¨oka dem med hj¨alp av ett mikroskop. Detta f¨or att s¨oka efter f¨or¨andringar i cellernas morfologi samt potentiell kontamination. De modifierade stammar-nas egenskaper j¨amf¨ordes mot sina vildtyper samt en tidigare framtagen v¨armeresistent stam TT11 med hj¨alp av en bioscreen och en HPLC. Resultaten ¨ar ofullst¨andiga om huruvida denna metod givit n˚agra st¨orre f¨or¨andringar eller ej hos stammarna. Tyv¨arr kan det fr˚an detta inte dras n˚agra konkreta slutsatsar om en pulsbaserad Adaptive Labora-tory Evoultion varit effektiv eller inte. Framtida studier, framf¨orallt tester p˚a genomet, m˚aste genomf¨oras f¨or att n˚agra konkreta slutsatser ska kunna dras om denna applikation av Adaptive Laboratory Evolution