Främlingsfientliga åsikter bland elever : En intervjustudie om religionslärares arbetsstrategier för att motverka främlingsfientlghet

Syfte och frågeställningar Studien ämnar undersöka hur lärare i ämnet religionskunskap arbetar mot främlingsfientlighet, hur dem ser på religionskunskapen som medel i detta arbete samt att undersöka vad lärarna har för erfarenheter av främlingsfientlighet inom ramen för skolan. Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där jag intervjuat fem gymnasielärare i ämnet religionskunskap. Intervjuerna strukturerades på samma sätt med hjälp av ett förarbetat frågeformulär. Då ett färdigställt frågeformulär ger möjligheter för tolkningar av frågorna har jag använt mig av följdfrågor för att leda in informanterna åt samma håll. Resultat Mitt resultat visar att samtliga lärare ansåg att religionskunskapen som medel var ett mycket bra verktyg för att arbeta mot främlingsfientliga åsikter. Både i förebyggande syfte då ämnet anses beröra det främlingsfientliga per automatik, men även som en arena där diskussioner och givande debatter äger rum då främlingsfientliga åsikter yttras. Religionskunskapen blev ett forum som gav eleverna en möjlighet till egna erfarenheter av det som ansågs vara främmande. De moment som lärarna ansåg vara väl fungerande i arbetet mot främlingsfientlighet var främst genom studiebesök där de fick träffa religiösa representanter som oftast gav dem en ny och verklig bild av hur de människorna är men också vad det gör. Det andra momentet lärarna menade fungerade bra var rollspel och debatter där eleverna fick leva sig in i en karaktär. Upplevelsen och själva förståelsen för hur en annan människa kan tänka blev enligt lärarna där uppenbar och gjorde avtryck på eleverna i positiv bemärkelse. De främlingsfientliga åsikterna menar lärarna ofta grundar sig i något de väljer att kalla för okunskap, en okunskap om främmande människor, kulturer, etniciteter och religioner. Okunskapen i sig menar både lärarna och min teoretiska utgångspunkt blir till kunskap då ett verkligt möte sker mellan det som är främmande och dem själva, socialisation och integration är nyckeln till en ökad förståelse och acceptans. Lärarna menade att den bästa metoden och strategin är att hantera situationerna direkt när dom uppstår och aldrig blunda eller hantera ett problem vid senare tillfälle. En viktig aspekt menar lärarna är att det är dem som skall styra samtalet eller diskussionen för att det ska bli gynnande och att det hålls på en bra nivå