Yngre elevers lärande i ämnet Idrott och hälsa : En undersökning av vad elever i årskurs två lär sig samt upplever att de ska lära sig i ämnet idrott och hälsa

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 2 uppfattar ämnet idrott och hälsa. Dels hur eleverna uppfattar ämnets syfte och vad de anser att ska lära sig men samtidigt vad de egentligen lär sig i ämnet. I arbetets inledning beskrivs några olika framställningar av ämnet där betoning ligger på hur kunskap och lärande kommer till uttryck och de utmaningar dessa kan medföra för mig som blivande lärare i ämnet. Vidare presenteras en historisk bakgrund över hur kunskapsbilden har utvecklats i ämnet från tidigare och nuvarande styrdokument. Men också hur ämnet och kunskapsbilden har påverkats av olika diskurser som Lingiaismen, idrottsrörelsen, fysiologi och hälsa. Tidigare forskning presenteras där nationella utvärderingar och studier där elever och lärare från olika målgrupper ger sina framställningar av lärande och kunskap i ämnet. Undersökningens teoretiska bakgrund lyfts sedan fram genom PJ Arnold och hans tre teorier om kunskap och dess förhållande till ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvantitativ. Metoden fastställdes till enkät som delades upp i två för att anpassas till mina frågeställningar. Enkäten består i majoritet av frågor med fasta svarsalternativ med hög grad av standardisering och fast struktur samt tre frågor av öppnare karaktär. Frågorna bygger på framställningar från styrdokument, tidigare forskning samt generella diskussioner som rör idrott, hälsa och träning utifrån personliga erfarenheter. Antalet elever som deltog i undersökningen var 50 stycken vilket gör det svårt att generalisera resultatet mot avsedd målgrupp. Undersökning och resultatet lider samtidigt av bristande tillförlitlighet då eleverna troligtvis påverkats av mig som presentatör vid genomförandet. Resultatet visar att eleverna har en god uppfattning om syftet i idrott och hälsa och vad de anser att de ska lära sig i ämnet. Samtidigt håller eleverna i huvudsak med om att det de lär sig överensstämmer med Lgr 11 och kursplanen. Trots detta hävdar eleverna att lärare endast ibland redogör för syftet med undervisningen/ämnet. Eleverna anser även att de lär sig mest kring kunskaper som berör social och fysisk utveckling. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet kring betydelsen av tävlingsmoment i förhållande till bedömning. Det var svårt att få fram konkreta mönster i elevernas svar utifrån mitt teoretiska perspektiv. Dock visade de öppna frågorna på enkäten att de betonar moment och aktiviteter som härrör från kategorin kunskap i rörelse och ämnets centrala innehåll. Undersökningens slutsatser blev att de kunskaper och lärande som eleverna ser i ämnet är troligtvis förknippat till själva aktiviteterna och momenten som genomsyrar ämnet. Av de sociala och fysiska förmågorna som eleverna betonar att de lär sig kan detta ses utifrån den sociala miljön och de praktiska moment som dominerar undervisningen. Lärare behöver bli tydligare i sitt synliggörande av syftet i undervisningen där större tonvikt på reflektion kan vara en typ av metod. Den fortsatta forskningen skulle kunna ta avstamp i genus för att utläsa likheter och skillnader för ämnet i fråga. För att öka generaliseringen kan större urval och större geografiska skillnader tillämpas. För att få en mer nyanserad undersökning kan kvalitativa intervjuer eller metod användas. Slutligen skulle syftet och frågeställningen kunna anpassas till lärare och en ännu yngre målgrupp som åk 1 och förskoleklass