The phenomenon of individualization within number sense : A qualitative study about teachers individualizing in mathematics education in first grade

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med individualisering inom taluppfattning. Taluppfattningen är en av de mest fundamentala delarna inom matematiken och är viktig inför det kommande arbetslivet. Inom ramen av matematikundervisningen är det dock omöjligt att kräva lika arbete av alla elever, där varje barn förväntas arbeta på samma sätt och i samma takt, vilket gör att individualiserade arbetsformer är nödvändiga. Ett individualiserande arbetssätt kan vara avgörande för barnets akademiska framtid, därmed bör undervisningen gestaltas på ett sätt som tillgodoser varje elevs behov. Med hjälp av nio kvalitativa intervjuer, med utgångspunkt i den fenomenologiska ansatsen, har arbetets två frågeställningar besvarats. Frågeställningarna har dels efterfrågat hurlärare i Västsverige med behörighet i matematik i årskurs 1 arbetar med taluppfattning, och dels varförlärarna arbetar på det sätt de gör. Resultatet visar att de flesta lärarna utövar nivåindividualisering (undervisningsstoffet anpassas till elevernas kunskapsnivåer), miljöindividualisering (anpassade gruppkonstellationer och lokaler) och materialindividualisering (materialet anpassas utifrån elevernas behov) inom ramen av matematikundervisningen och området taluppfattning. Lärarna i studien hade svårt att besvara varförde arbetar på det sätt de gör, men resultatet visar att de främst jobbar utifrån egna erfarenheter inom området. The purpose of this study is to investigate how teachers in grade 1 work with individualization when teaching number sense. Number sense is one of the most fundamental parts of mathematics and is important for children’s upcoming working life. It is at the same time impossible in mathematics education to expect the same work, in the same pace from every pupil, which makes an individualized approach necessary. Individualization can be crucial for the academic future of the child, hence the teaching should be shaped in a way that accommodates every pupils need. With nine qualitative interviews, based on the phenomenological approach, have the two issues of this work been answered. The issues have partly asked howteachers in western Sweden with competence in mathematics in year 1 work with speech perception, and partly whythe teachers work the way they do. The result shows that most of the teachers imply level individualization (the teaching material is adapted to the students' knowledge levels), environment individualization (custom group configurations and premises) and material individualization (the material is adapted to the needs of the students) within the framework of mathematics education and the area of number sense. The teachers of the study had difficulties explaining why they work the way they do, but the results show that their work is based on their own experience in the field