Nato och det svenska försvaret : En statistisk analys om förhållandet mellan tillit till försvaret och attityder till Nato

Denna uppsats ämnar ta reda på hur det svenska försvaret förhåller sig till Nato, det vill säga hur två av Sveriges mest aktuella och centrala frågor för svensk nationell säkerhet hänger ihop. Rysslands militära upprustning och aktivitet i Östersjöområdet kombinerat med den amerikanske presidentens hårda retorik gentemot EU och Nato ökar spänningarna i Sveriges närområde. Uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan tillit till det svenska försvaret och attityder till ett svenskt Nato-medlemskap. I tillägg analyseras sambandet utifrån politisk ideologi i form av människors placering på vänster-högerskalan. Genom att använda mekanismen mellan tillit och attityd och applicera det på det svenska försvaret och frågan om ett svenskt medlemskap i den nordatlantiska försvarsalliansen Nato studeras ett samband som ingen i en svensk kontext tagit reda på. Trots att tillit till försvaret och attityder till Nato sannolikt hänger ihop finns inga studier som både omsorgsfullt utreder och fullt ut testar sambandet. Den begränsade litteratur som engagerar sig i frågan om mekanismer som påverkar svenskars attityder till Nato-medlemskap är framförallt intresserad av nivåskattningar och univariata analyser och har således begränsade förklarande ambitioner. Genom en multivariat regressionsanalys med understödjande mekanismer där sambandet fullt ut testas kompletteras tidigare forskning. Analysen genererar en komplett bild av hur sambandet ser ut genom att använda Sveriges mest omfattande opinionsundersökning på området, nämligen Göteborg Universitets Riks-SOM undersökning från 2015. För att studera sambandet används teori och tidigare forskning kring attityder generellt och i förhållande till Natooch försvarsfrågan där alltifrån Converse (1964) konvergensteori till analyser av statsvetare i SOMinstitutets rapporter behandlas. Genom att bland annat behandla studier som berör Nato-attityder i öst- och centraleuropeiska länder kan uppsatsen sedermera tratta ner till nationell tidigare forskning på området för att operationalisera fram hypoteser och den teoretiska modellen. Resultatet av den statistiska analysen bekräftar uppsatsens huvudhypotes om att tillit till det svenska försvaret påverkar attityder till Nato i en positiv riktning. Den kan också bekräfta uppsatsens underhypotes om att sambandet mellan tillit och attityd påverkas av människors politisk-ideologiska positionering (Converse, 1964; Bjereld, 2014; Nato, 2018; Martinsson, 2017)