Hur identifieras segregerade bostadsområden? : En metodutveckling med utgångspunkt i Bollnäs tätort

Segregationen i Sverige har ökat de senaste åren vilket skapat ett allt större samhällsproblem. Det är därför viktigt att kommunerna i ett tidigt stadie aktivt börjar arbeta mot segregation och för social hållbarhet. Med denna studie och dess metodutveckling vill vi främja arbetet för mindre svenska tätorter genom att ta fram och testa en metod som kommuner kan använda vid en kartläggning av segregation. För att kunna hantera segregationens mångsidiga problemställning har flera metodsteg använts. En litteraturgenomgång resulterade i sex variabler som alla har betydande påverkan på segregationen. Dessa var fastighetsbestånd, förvärvsfrekvens, inrikes- och utrikesfödda, trångboddhet, utbildning och ålder. En enkätundersökning genomfördes sedan med 14 samhällsplanerare för att rangordna de variabler som litteraturgenomgången påvisade. Rangordningen användes sedan i metoden rank sum weights, som sedermera ledde fram till en multikriterieanalys (MKA) baserad på en linjär additiv metod. Målet med studien är att kunna presentera en kartläggning för segregationen i Bollnäs tätort utifrån den metod vi har utvecklat. Resultatet från studien visar att Bollnäs tätort har fyra områden som klassas som “mest segregerade” och tre områden som klassas som “minst segregerade”. Dessa resultat har testats med tre validitets- och reliabilitetsmetoder vilka var Index of Dissimilarity, intervju, samt känslighetsanalys. Resultatet från de tre testerna påvisar tydliga tendenser och snarlika resultat från vår metod, vilket indikerar att vår metod är robust och trovärdig. Behovet av ordentliga kartläggningar likt vår studie framkommer bland annat i intervjun där en planerare från Bollnäs kommun fick peka ut de fem områden personen ansåg vara mest segregerade. För dessa fem områden pekade planeraren ut ett område som enligt vår studie var minst segregerat, vilket påvisar svårigheten kring segregationsfrågan. Vår förhoppning med denna studie är att skapa en metod som främjar kommuners arbete med social hållbarhet.Segregation in Sweden has been rising in recent years, which has lead to an increase in social problems. It is therefore important that municipalities, in an early stage, actively begin to work against segregation and towards social sustainability. With this study and its methodology we want to encourage smaller Swedish cities by developing and testing a method that municipalities can use in mapping of segregation. To handle segregation's complex problems, several of method steps have been applied. A literature review resulted in six variables, all of which have a significant impact on segregation. The variables were: housing tenure, employment rates, domestic/foreign-born, overcrowding, education and age. A survey was then conducted with 14 experts in the urban planning sector. The planners were asked to rank the variables that the literature review highlighted. The rankings were then used to create rank sum weights, which later led to a multicriteria decision analysis (MCDA) based on a linear additive method. The aim of the study is to present a mapping of the segregation in Bollnäs urban area based on the method we have developed. The result of the study shows that out of 15 areas in Bollnäs urban area, four were classified as "most segregated" and three areas classified as "least segregated". These results have been tested using three validity and reliability methods: The Index of Dissimilarity, interview and sensitivity analysis. The results of the three tests demonstrate clear trends and similar results compared with our method, which indicates that our method is robust and trustworthy. The necessity for proper mapping of segregation is demonstrated by the interview where a planner from Bollnäs municipality was given the chance to pinpoint five areas the person considered to be most segregated. For these five areas, the planner pointed out one area that according to our study was least segregated, which proves the difficulty of identifying segregation. Our hope with this study is to create a method that support municipalities work with social sustainability