Klimatpåverkan från hanteringen av hushållsavfall i Gästrikeregionen under perioden 1991–2016

Likt andra kommunala avfallsaktörer i Sverige har Gästrike återvinnare under de senaste åren implementerat åtgärder för att klättra uppåt i avfallshierarkin och minska miljöpåverkan från avfall. Det saknas en kvantitativ longitudinell studie som visar klimatnyttan med dessa åtgärder. Vilken förändring av miljöpåverkan går att kvantitativt påvisa? Hur effektiva har åtgärderna varit och varför? Det övergripande syftet med denna studie är att utvärdera miljöpåverkan från avfall som samlas in i Gästrikeregionen och hur det har utvecklats över tid. Slutligen formuleras rekommendationer för minskad miljöpåverkan från avfall. Klimatpåverkan från avfallshantering beräknades med hjälp av avfallsstatistik kombinerat med livscykeldata erhållet genom litteraturstudie över tidigare genomförda studier om avfallshanteringens klimatpåverkan. Studiens geografiska avgränsning täcker in områdena för den kommunala avfallshanteringen i Gävle kommun samt Gästrike Återvinnare som täcker kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Den miljöpåverkanskategori som valts i denna studie är potentiellt bidrag till global uppvärmning. Detta uttrycks i koldioxidekvivalenter (CO2e). Studien avgränsas till statistik från åren 2001 till 2016 och avfallsfraktionerna säck- och kärlavfall, brännbart restavfall, matavfall, förpackningar, wellpapp samt el-avfall. Under den undersökta tidsperioden gick klimatpåverkan från de undersökta fraktionerna från ett nettovärde på 78 kg CO2e per person år 1991, det vill säga att emissionerna från avfallsbehandlingen var större än de potentiellt undvikna emissionerna från alternativ produktion av material och energi. År 2016 var nettovärdet -100 kg CO2e per person år, den potentiellt undvikna klimatpåverkan översteg påverkan som hanteringen orsakar. Den viktigaste förändringen i avfallshanteringen i avseende på klimatpåverkan var upphörandet av deponering av blandat hushållsavfall. Av stor betydelse var också den utökade materialåtervinningen av tidningar, förpackningar och el-avfall. En känslighetsanalys genomfördes där ett scenario där alternativa livcykeldata för klimatpåverkan provades för de fraktioner som har störs påverkan på resultatet. Utifrån resultatet från känslighetsanalysen går det att bekräfta att avfallshanteringssystemet har uppnått lägre klimatpåverkan under perioden. Dock kan denna studie inte med säkerhet säga om nettovärdet för avfallshanteringens klimatpåverkan nått negativa värden eller ligger nära noll. Förbudet av deponering av brännbart hushållsavfall och införandet av producentansvar har båda visat sig vara effektiva styrmedel för minskad miljöpåverkan från avfall. Trots förbättringarna går det att notera att de största volymmässiga förändringarna skett i avfallshierarkins lägre steg. En viktig utmaning inom avfallshantering är att hitta och implementera effektiva åtgärder för avfallshierarkins översta steg.Like other municipal waste collectors in Sweden, Gästrike Återvinnare have in recent years implemented measures to climb up the waste hierarchy and reduce the environmental impact of waste. No quantitative longitudinal study of the climate benefits of these measures have previously been conducted. What change of environmental impact can be quantitatively demonstrated from these measures? How effective have the measures been and why? The overall purpose of this study is to evaluate the environmental impact of waste collected in the Swedish region of Gästrikland and how it has evolved over time. Finally, recommendations are formulated for reduced environmental impact from waste. The climate impact from waste management was calculated using statistics of collected waste combined with life-cycle data obtained through literature study of previously conducted studies. The geographical delimitation of the study covers the municipal waste management in the municipality of Gävle and Gästrike Återvinnare. The environmental impact category chosen in this study is potential contribution to global warming, expressed in carbon dioxide equivalents (CO2e). The study is limited to statistics from 2001 to 2016 and the waste fractions mixed household waste, combustible residual waste, food waste, packaging, corrugated board and electrical waste. During the surveyed period, the climate impact of the investigated fractions went from a net value of 78 kg CO2e per person in 1991, i.e. the emissions from the waste treatment were greater than the potentially avoided emissions from alternative production of materials and energy. By 2016 the net value was -100 kg CO2e per person and year, the potentially avoided climate impact exceeded the impact that the waste management causes. The most important change in terms of climate impact was the cessation of land filling of mixed household waste. Important was also the expanded recycling of newspapers, packaging and electrical waste. A sensitivity analysis was conducted where a scenario with alternative life cycle data for climate impact was tested for the fractions with the largest impact on the result. Based on the sensitivity analysis, it can be confirmed that the waste management system has achieved a lower climate impact during the period. However, this study can not reliable state whether the net value of the waste management's climate impact has reached negative values or is close to zero. The ban on landfilling of combustible household waste and the introduction of producer responsibility have both proved to be effective means of reducing the environmental impact of waste. Despite the improvements, it can be noted that the biggest changes regarding volume have occurred in the lower steps of the waste hierarchy. An important challenge in waste management is to find and implement effective measures for the higher steps in the waste hierarchy