Knuffar, assistenter och tilläggsbelopp. En studie av gymnasieskolors dokumentation kring extra anpassningar och särskilt stöd ur ett diskursanalytiskt perspektiv

Abstract Ända sedan mitten av 1970-talet har begreppet åtgärdsprogram, för elever i behov av särskilt stöd, funnits med i styrdokumenten för den svenska skolan. Under årens lopp har dock premisserna för den statliga styrningen av skolan varierat. De senaste decenniernas avreglering och marknadsanpassning har följts av åtstramningar i takt med att svenska skolors resultat i internationella mätningar har sjunkit. Samtidigt påstås det i den offentliga debatten att det administrativa arbetet i skolan stjäl tid från pedagogernas huvuduppdrag – att undervisa. Hur påverkar denna ökade styrning, tillsammans med debatten, arbetet med dokumentationen kring extra anpassningar och särskilt stöd på skolnivå? Vad händer med rättssäkerhet och tydlighet när detta arbete prioriteras ner? Hur påverkar det, i sin tur, tanken om skolans dokumentation som en del av det systematiska kvalitetsarbetet? Förväntat kunskapsbidrag Med den här studien vill jag öppna upp för reflektion kring det syfte med arbetet med åtgärdsprogram som skrivs fram i Skolverkets allmänna råd (2014). Hur kan huvudmannen skapa rätt förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? Hur kan man utveckla skolans relationella kompetens genom det specialpedagogiska arbetet och hur kan förtryckta mallar förvandlas till levande dokument? Syfte Syftet med den här studien är att se vad en närläsning av dokumentationen från fyra olika gymnasieskolor i en större sydsvensk kommun visar när det gäller rådande diskurser, rättssäkerhet, tydlighet och formativt tänkande. Frågeställningar Utgångspunkt för analysen är följande frågeställningar: - Hur återspeglas rådande diskurser i aktuella styrdokument på skolnivå? - På vilket sätt påverkar språkbruket i dokumentationen rättssäkerhet och tydlighet? - Går det att utläsa en formativ tanke där elevens uveckling står i fokus? Teori Norman Faircloughs teori om kritisk diskursanalys utgör bakgrund för studien tillsammans med Åsa Hirshs forskning om skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Olika studier kring styrningen av skolan, såväl i Sverige som i andra länder, är ytterligare en teoretisk utgångspunkt. Metod Den samlade dokumentationen kring sammanlagt åtta elever från fyra gymnasieskolor i samma kommun begärdes ut. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån texternas lingvistiska utformning samt den diskursiva och den sociala kontexten, i enlighet med Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Resultat Analysen visar att stilnivån i dokumentationen varierar från formell till informell. De diskurser som identifierats är bland annat en myndighetsdiskurs med juridiska referenser, en specialpedagogisk diskurs med facktermer, men även en intern diskurs begränsad till de aktuella skolornas kontext och relationen till eleven. Detta får konsekvenser för tydligheten framför allt för elever och vårdnadshavare men även inom professionen. Tidsbesparande strategier i form av bruk av förtryckta mallar och inklippta texter från tidigare upprättade dokument har iakttagits. Möjligheten att utläsa ett formativt syfte begränsas därmed. Andra tecken på begränsade tidsramar är att sekretessprövning av innehållet inte alltid har hunnits med innan materialet lämnades ut, vilket får konsekvenser för rättssäkerheten. Implikationer och slutsats Arbetet med åtgärdsprogram kan bli en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete om dokumentationen görs levande genom kontinuerlig utvärdering och uppföljning. För att kunna göra detta krävs att man bygger relationer med elev/vårdnadshavare men även med kollegor och externa professioner. Genom sin kompetens är specialpedagogen den som är bäst lämpad att leda detta arbete och tillsammans med huvudmannen bidra till att skapa rätt förutsättningar. I ett vidare perspektiv är det även viktigt att finna kontaktytor mellan forskare och skolpolitiker för att undvika att styrdokumenten blir skrivbordsprodukter som är svåra att implementera på skolnivå