Gult, rött eller grönt kort?

Fair play är något som ligger i idrottens natur. Så hävdar i alla fall idrottsetablissemanget. Idrottsutövarna tycks däremot inte vara av samma åsikt vilket leder till upprepade brott mot fair play-idealet. Syftet med studien är att förstå och förklara hur fair play förändras och utvecklas i olika sporter utifrån en jämförelse mellan fotboll och rugby. Just dessa två sporter är intressanta att jämföra kopplat till fair play då de har samma ursprung men vitt skilda fair play-ideal. Det blir därför intressant att undersöka på vilka sätt fair play-idealet skiljer sig mellan de två sporterna och hur idealet har förändrats i de två sporterna sedan de uppkom på 1800-talet (i modern form), men även fair play-idealets allmänna roll inom idrotten. Detta är en komparativ studie där jag jämför fair play-idealen inom fotbollen och rugbyn. Metoden jag har använt är dokumentanalys. Fair play handlar både om de formella (nedskrivna) och informella (ej nedskrivna) reglerna, och den gemensamma tolkningen av dessa kallas för ethos (of the game). Fair play handlar också om att uppträda på ett positivt sätt, inte bara undvika ett negativt beteende. Reglerna kan brytas antingen medvetet, det vi kallar för fusk, eller omedvetet. En orsak till fusk är en vilja att vinna till varje pris. Strukturfunktionalism handlar om social kontroll, en fotbollsdomare kan exempelvis kontrollera spelarna och deras beteende genom att dela ut gula och röda (eller gröna) kort. Fair play-idealet går att problematisera som ett 1800-talsideal, som ett brittisk ideal, som ett överklassideal, som ett maskulinitetsideal, och som ett kristet ideal. Min slutsats är att det behövs ett mer kritiskt och problematiserande förhållningssätt till fair play-idealet.This is a comparative study of the ideal of fair play in football and rugby. The purpose of this study is to understand and explain how fair play changes and develops in different sports with a comparison between football and rugby. Fair play is about the formal and informal rules, and about behaving in a positive manner, not only to avoid negative behaviour. Fair play is said to be fundamental in sports but the number of athletes that break this ideal suggests that it’s not. Structural functionalism is about social control, the football referee can for example control the players by showing them yellow or red (or green) cards. Fair play is an ideal of the 19th century, a British ideal, an ideal of the upper-class, an ideal of masculinity, and a Christian ideal. My conclusion is that there is a need for a more problematised approach to fair play