Förr var det främst konstvetare som intresserade sig för äldre parker i allmänhet och de pampiga slottsparkerna från 1600- och 1700-talen i synnerhet. Numera är intresset för dessa kulturmiljöer betydligt bredare. Bland annat har äldre park- och trädgårdsanläggningar börjat uppmärksammas för sin roll som biologiskt kulturarv
Biologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Allt från enskilda trädindivider till hela lan...
Överallt där människor levt eller färdats har vi påverkat växtligheten, medvetet eller indirekt. Flo...
Lövskogar har stor betydelse för såväl den biologiska mångfalden som för människors upplevelse av na...
Insikten om de äldre parkernas konstnärliga kvaliteter kräver en ny syn och förståelse för parkern...
Genom den nya lagen om kulturminnen m m som trädde i kraft 1989 blev det möjligt att byggnadsminnesf...
Det biologiska kulturarvet utgör levande avtryck av mänsklig aktivitet. Konsten att förstå vad arter...
De åtta parkkaraktärerna ger en bild av vilka kvalitéer som efterfrågas i grönområden och parker. De...
Långt in på 1800-talet var det den privata grönskan som dominerade stadsbilden — offentliga parker f...
Odlade växter kan leva kvar i naturen långt efter att händerna som planterade och skötte dem är bort...
Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som f...
Spökslottets park vid Drottninggatan i centrala Stockholm har länge varit en grön oas i stenstaden. ...
Föreliggande rapport om Skogens biologiska kulturarv redovisar inom ett begränsat område Riksantikva...
I norra och mellersta Sveriges inland har ända in i modern tid fäbodbruket spelat en avgörande roll ...
Arbetets syfte – att kartlägga och värdera naturvetenskapliga objekt – att kartlägga och värdera kul...
Begreppet "unik" missbrukas notoriskt inom kulturmiljövården. När det gäller Krokbornsparken i Hälle...
Biologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Allt från enskilda trädindivider till hela lan...
Överallt där människor levt eller färdats har vi påverkat växtligheten, medvetet eller indirekt. Flo...
Lövskogar har stor betydelse för såväl den biologiska mångfalden som för människors upplevelse av na...
Insikten om de äldre parkernas konstnärliga kvaliteter kräver en ny syn och förståelse för parkern...
Genom den nya lagen om kulturminnen m m som trädde i kraft 1989 blev det möjligt att byggnadsminnesf...
Det biologiska kulturarvet utgör levande avtryck av mänsklig aktivitet. Konsten att förstå vad arter...
De åtta parkkaraktärerna ger en bild av vilka kvalitéer som efterfrågas i grönområden och parker. De...
Långt in på 1800-talet var det den privata grönskan som dominerade stadsbilden — offentliga parker f...
Odlade växter kan leva kvar i naturen långt efter att händerna som planterade och skötte dem är bort...
Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som f...
Spökslottets park vid Drottninggatan i centrala Stockholm har länge varit en grön oas i stenstaden. ...
Föreliggande rapport om Skogens biologiska kulturarv redovisar inom ett begränsat område Riksantikva...
I norra och mellersta Sveriges inland har ända in i modern tid fäbodbruket spelat en avgörande roll ...
Arbetets syfte – att kartlägga och värdera naturvetenskapliga objekt – att kartlägga och värdera kul...
Begreppet "unik" missbrukas notoriskt inom kulturmiljövården. När det gäller Krokbornsparken i Hälle...
Biologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Allt från enskilda trädindivider till hela lan...
Överallt där människor levt eller färdats har vi påverkat växtligheten, medvetet eller indirekt. Flo...
Lövskogar har stor betydelse för såväl den biologiska mångfalden som för människors upplevelse av na...