Svårigheter med narrativt skrivande för elever med Autismspektrumtillstånd

Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar kring hur elever med autismspektrumtillstånd påverkas av sin diagnos i skapandet av berättande text inom ämnet svenska. Teori I denna undersökning används de specialpedagogiska perspektiven som teorianknytning tillsammans med vår forskningsöversikt. Vi följer Nilholms (2007) teori då han likställer begreppen perspektiv, teorier, diskurser och föreställningar om specialpedagogik och menar att föredrar begreppet perspektiv då detta tydligare knyter an till vårt vardagsspråk och vardagserfarenhet. Metod Studien har en fenomenografisk ansats där respondenternas uppfattning om fenomen är viktig. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Riktade öppna intervjuer med sex lärare genomfördes och transkriberades. Transkriptionerna analyserades utifrån Kvale och Brinkmans (2014) metod om meningskoncentrering och meningskodning för att finna nyckelord och kategorier. Resultat Studien visade att lärarna har goda intentioner vad gäller stöttningen av elever med autism i skrivprocessen. Lärarna var positiva till att eleverna deltar i den ordinarie undervisningen och att de följer den till stor del. Det är i huvudsak med hjälp av skrivmallar lärarna stöttar eleverna med skrivandet men mallarna är inte utformade för elever med AST och hjälper dem inte att bli självständiga i skrivandet. Den goda relationen mellan personal och eleven har visat sig vara av mycket stor betydelse då elever med autism har svårigheter med social interaktion och kommunikation