Psychiatric nurses experiences of collaboration with family members to psychiatric patients

Närstående betraktas tillsammans med patienten att vara experter i patienternas livsomständigheter. Ett gott samarbete mellan psykiatrisjuksköterskan och närstående kan innebära flera fördelar för patienters mående. För att uppnå förbättrad samarbete med närstående är det av betydelse att få ta del av psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående. Syfte: Syftet med pilotstudien var att belysa psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående i psykiatrisk vård. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Data baseras på fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor utifrån öppna frågor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i kategorierna: Möjligheter till samarbete, Ett väl fungerande samarbete och Utmaning till samarbete. Konklusion: Psykiatrisjuksköterskorna hade intresse för samarbete med närstående i psykiatrisk vård. Samarbete sågs som positivt i patientarbetet men var inte alltid möjligt att praktisera. Samarbete upplevdes underlätta patientarbetet och leda till förbättrad relation mellan närstående och patienten. Det fanns flera svårigheter som utgjordes som hinder till samarbete. För kvalitétsbättring krävs att verksamheten ger stöd i kompetenshöjning och har ett förhållningssätt som är riktad till samarbete med närstående. Resultatet kan ha betydelse i förbättringssyfte för att utveckla ett fungerande samarbete med närstående till patienter i den psykiatriska vården.Family members and next of kin are a central and natural partner who, together with the patient, constitutes the most important experts in their life circumstances. Collaboration with family members may include prevention of illness, acceleration of recovery, shorter care time and fewer incisions for the relative with mental illness. Only a few studies describe the professionals´ perspective on collaboration with family members. Aim: The aim of the pilot study was to describe the psychiatric nurse's experiences of collaboration with family members in psychiatric care. Method: The study has a qualitative approach and data was based on four interviews with psychiatric nurses based on open questions. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in the categories: Opportunities for collaboration, Experiences of working collaboration and Experiences of challenge for collaboration. Conclusion: Psychiatric nurses had an interest in collaboration with family members in psychiatric care. Collaboration was considered positive in patient work but was not always possible to practice. Collaboration was found to facilitate patient work and lead to improved relationships between family members and patient. There were several difficulties that constituted interference to collaboration. It requires that the psychiatric care unit provide support in raising competence and has an attitude aimed at collaboration with family members for quality improvement. The result may be important for improvement purposes in order to develop effective collaborative relationships with family members in psychiatric care