Att berätta för barn om sorg och död : Sagoelementens funktion i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och Fredrik Backmans Min mormor hälsar och säger förlåt

Folksagan har påverkat barnböcker ganska tydligt genom åren, mest innehållsmässigt. Men det jag undersöker i min uppsats är själva sagoberättandet som grepp och hur dess närvaro i böcker som framställer svåra ämnen kan påverka barnets hantering av sorg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur teman som sorg, sjukdom och död skildras i barnlitteraturen, och om sätten att skildra har förändrats med tiden. Vidare är syftet att fokusera på ett särskilt sätt att framställa sorg i litteraturen, nämligen genom sagoelement i barnböcker. Jag tror att just detta sätt är ganska populärt och effektivt för att gestalta svåra teman för barn, och jag vill granska och jämföra särskilda element i två böcker Bröderna Lejonhjärta (1973) av Astrid Lindgren och Min mormor hälsar och säger förlåt (2013) av Fredrik Backman. Ingen av dessa böcker är en typisk saga, men med hjälp av teoretiska utgångspunkter vill jag visa att de innehåller vissa sagoelement och därefter redogöra för hur de utnyttjar sagoprinciper och sagoelement i sin framställning av det svåra. Efter en utförlig granskning av romanerna samt en jämförande analys kan konstateras att böckerna förvisso har många skillnader, men det finns också grundläggande budskap som är gemensamma. Böckerna skrevs i olika tider, av olika författare, den ena handlar om pojkar, den andra om en flicka, i den ena blir sagovärlden ”den nya verkligheten”, medan i den andra är sagovärlden något som förenas med verkligheten och existerar samtidigt. Men båda böckerna använder sagomotiv för att framställa och behandla död och sorg för barn, vilket pekar på att sagoberättande och sagoelement är något universiellt som kan utnyttjas av alla författare i alla tider