Individualizing Without Excluding: Ethical And Technical Challenges : Filter Bubbles and their Effects on Society

In December 2009 Google had a press release, in which they stated that they would start individualize their users' search results. This is the year individualization began, according to Eli Pariser, who also coined the expression filter bubble. A filter bubble is said to occur when a user only receives individualized feeds, causing them to only consume information that align with their beliefs and excluding them from contradicting information. The main goal of this thesis is to evaluate the existence of filter bubbles and the effects of them. In order to reach the goal, an experiment on a large social media platform is conducted, as well as a qualitative literature study. The experiment consists of fourteen bots that are assigned different behaviors which are performed on a social media platform, which expresses that they use individualization of users' information feeds. The presented results from the experiment are based on data crawled from the bots' feeds. The main finding of the experiment is that no significant filter bubbles are observed and that users experience less exclusion the more of the feed they consume. The literature study consists of 24 papers that both do and do not support the theory of filter bubbles. The main effects found are that filter bubbles fosters polarization of opinions and confirmation bias. It is also said that this could lead to undermining deliberative democracy.År 2009 talade Google om att de skulle börja anpassa sina sökresultat beroende på vem som använde deras tjänst. Detta lyftes fram av Eli Pariser år 2011, som då myntade uttrycket filterbubbla. Pariser menar att en person befinner sig i en filterbubbla om personen endast konsumerar innehåll som är anpassat efter tidigare visade intressen och därmed blir utesluten från information som utmanar personens åsikter och övertygelser. Det är omdiskuterat huruvida filter bubblor existerar eller inte och vilka effekter som kommer av att en person befinner sig i en. Detta arbete utförs med syfte att utvärdera filter bubblors existens och effekter på både individen och samhället i stort. För att uppfylla syftet genomförs ett experiment och en kvalitativ litteraturstudie. Experimentet består av fjorton nya medlemskonton på en stor social medieplattform där en automatisk mjukvara gillar specifika inlägg under sex veckors tid. Plattformen har uttryckligen framfört att de anpassar användarens flöde av inlägg efter dess beteende. Detta flöde sparas ner för samtliga fjorton konton, två gånger dagligen under sju veckors tid (en vecka extra efter att gillandet av inlägg slutat) och analyseras sedan i jakt på filterbubblor. Genom experimentet att skapa filterbubblor på en social medieplattform hittas inga bevis på att filterbubblor existerar på precis den plattformen. Den kvalitativa litteraturstudien innebär en ingående granskning av vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom området. I de 24 arbeten som utvärderas är det åtta stycken som anser att filterbubblor existerar. Flera effekter av filterbubblor hittas i litteraturen och en av de negativa effekterna filterbubblor kan ha på individen är att förstärka behovet att bekräfta sina fördomar. Samhället kan också drabbas av effekter från filterbubblor, såsom försvagande av deliberativ demokrati. Deliberativ demokrati, även kallat samtalsdemokrati lyfter vikten av kommunikation för att utveckla och förstärka en demokrati