Varje tanke räknas : En intervjustudie om elevers metakognitiva förmåga inom ämnet matematik

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att undersöka om och hur lärare/speciallärare inom grundskolans högstadium samt gymnasium upplever att de arbetar med att stärka elevens metakognitiva förmåga i den specialpedagogiska matematikundervisningen. Vi har i studien valt frågeställningarna: 1. Hur ser lärare/speciallärare på begreppet metakognition och inom vilka områden i matematiken blir denne varse elevens metakognitiva förmåga? 2. Hur upplever läraren/specialläraren att denne arbetar med elevens metakognitiva förmåga och upplevs denna förmåga olika hos elever med olika funktionsvariationer? 3. Finns det några framgångsfaktorer i det pedagogiska arbetet med elevernas metakognitiva förmåga inom matematiken? Denna studie omfattar åtta intervjuer med speciallärare/lärare, verksamma på högstadiet och gymnasiet, vilka ger särskilt stöd inom matematik. Vi vill undersöka hur de i sitt arbete stärker elevens metakognitiva förmåga (tankar om tänkande). Intervjuerna var cirka 45 minuter långa och materialet transkriberades samt analyserades för att kunna urskilja passager och kategorier. Studien har en kvalitativ ansats med induktiv analysmetod och teorin grundar sig på det socialkonstruktivistiska perspektivet - som menar att kunskapstillväxten är individuell men sker i ett socialt sammanhang. Resultatet visar att informanterna ser metakognition som en inre utveckling gentemot självständighet och en medvetenhet om sin egna lärprocess, en förmåga att använda ändamålsenliga strategier för att föra tanken framåt. Informanterna uttrycker att de blir varse elevens metakognition i matematisk problemlösning samt i situationer där eleverna skall prata matematik. Elever anses generellt ha svårt med metakognitiva strategier och för elever inom olika funktionsvariationer upplevs det vara en stor spridning av den metakognitiva förmågan. Elever med arbetsminnesproblematik kan ha extra svårt med de metakognitiva strategierna. Däremot upplever informanter att elever med ADHD kan påvisa en mer utvecklad metakognitiv förmåga, än elever med AST, då elever med ADHD har en självinsikt i sin diagnos samt vad den innebär. Några av de framgångsfaktorer som studien påvisar är ett medvetet arbete med synliga mål, möjlighet till reflektion, arbete med metakognitiva strategier, motiverande samtal samt matematiska samtal. Informanterna beskriver att de arbetar med den metakognitiva förmågan dagligen, men uttryckte däremot att de inte alltid arbetar med det medvetet