A brilliant alternative to alcohol and drugs : A critical discourse analysis of influencers language usage on the topic of consumption

Denna studie fokuserar på medieaktörers språkanvändning kring ämnet konsumtion, med utgångsläge i den överkonsumtion som idag råder. En medieaktör som har makten att legitimera åsikter samt har tillgång till den offentliga diskursen är de som kallas influencers. Studien ämnar skapa kritisk språkmedvetenhet hos mediekonsumenter, vilket gör studiens syfte till att undersöka hur influencers i mediet podcast konstruerar bilden av konsumtion. Detta för att se hur de, i och med sin maktposition, upprätthåller den rådande konsumtionsnormen. Studien fokuserar på en av Sveriges största podcaster: Fredagspodden med Hannah och Amanda. För att kunna se konstruktioner av konsumtion genomförs denna studie med en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Zygmunt Baumans beskrivning av konsumism. Utöver denna ses även förklaringar i struktureringsteorin, dess syn på maktbegreppet samt i teori om legitimering. Studiens tillvägagångssätt baseras på den tredimensionella analysmodellen som ursprungligenärutvecklad av Norman Fairclough. Materialet har därför genomarbetats i tre dimensioner: textpraktik, diskursiv praktik och social praktik. Detta görs för att förstå var praktiks relation till varandra, något som möjliggör förståelse för hur språket är påverkat av, och även påverkar, rådande normer och sociala system. Utifrån de språkliga resurser som framkommit i studiematerialet har fem diskursiva teman uppenbarats: konsumtion som behov, framställning av överdriven konsumtion, lyssnaren som antagen konsument, konsumtion som källa till välmåendesamt konsumtion somidentitetsbyggande. Tillsammans kan sägas att de diskursiva temana legitimerar rådande konsumtionsnormer och materialet bör därför ses som en bidragande faktor till överkonsumtion. This study is focusing on opinion leaders in media and their language usage regarding the topic of consumption. This due to the overconsumption that is evident in our society today. One opinion leader that have the power to legitimize and the access to the public discourse is the one referred to as an influencer. The purpose of this study is to increase critical language awareness amongst media consumers, which is done by examining how influencers in the podcast media construct the image of consumption. This is done to see how they, in their position of power, maintain the Swedish consumption norm. The study is focusing on one of Sweden's largest podcasts: Fredagspodden with Hannah and Amanda. In order to see constructions of consumption, this study is conducted with a critical discourse analysis. The theoretical framework of the study is based on Zygmunt Baumans description of consumerism. In addition to this, the structuration theory with its view on the concept of power is used, as well as thetheory of legitimacy. The approach of this study is based on the three-dimensional analysis model originally developed by Norman Fairclough. The material has been elaborated in three dimensions: text practice, discursive practice and social practice. This was done to understand the relationship between each practice in relation to the others, making it possible to understand how the language affects and is influenced by the prevailing norms and social systems. Based on the linguistic resources presented in the study material, five discourse themes have been revealed: consumption as desideratum; representation of excessive consumption; the listener as an assumed consumer; consumption as a source for well-being; and consumption as identity building. Together, it can be said that the themes legitimize the current Swedish consumption norm and the material should therefore be seen as a contributing factor to overconsumption