Genus och jämställdhet i kollektivtrafik En analys om Örebro kommuns implementering av genus och jämställdhet i planering av kollektivtrafik

Syftet med denna uppsats är att studera Örebro kommuns arbetssätt med att inkludera genus och jämställdhet i kollektivtrafikplaneringen. Ambitionen med denna undersökning är däröver att öka förståelsen för kvinnliga och manliga normer inom trafiksektorn för att utvidga uppfattningen av genus och jämställdhet inom kollektivtrafik. I denna uppsats ingår en litteraturstudie av tidigare nationell kunskap relaterat till studiens frågeställningar. I samband med litteraturstudien görs också en dokumentanalys av Örebro kommuns offentliga styrdokument. Styrdokumenten sätts i relation till tidigare kunskapsläge för att dels testa Örebro kommuns vetskap om genus och jämställdhet i planering av kollektivtrafik, dels för att presentera möjliga metoder för kommunen att arbeta efter. En slutsats av denna uppsats är att genus- och jämställdhetsarbetet inom kollektivtrafikplaneringen inte har kommit långt i utvecklingen. Det saknas kunskap, intresse och resurser för hur det nationella jämställdhetspolitiska målet ska konkretiseras på kommunal nivå. Kritik har även framförts mot den manliga dominansen i trafikplaneringen. Enligt kritikerna saknas därför kunskap om kvinnors rörelsemönster. Utformningen av ett trafikrum kan resultera i möjligheter och begränsningar för exempelvis kvinnors och mäns användning och upplevelse av rummet. Utformningen av det offentliga rummet har därför en stor betydelse för hur olika individer eller gruppers rörelsemönster ser ut. Att inkludera genus och jämställdhet i planeringen är gynnsamt i den bemärkelsen att perspektiven tar hänsyn till hur trafikrum är utformade, hur de används och hur de upplevs i relation de mänskliga rättigheterna. Detta är i sin tur gynnsamt för transportsystemet då det uppmärksammar flera samhällsgruppers intressen och behov