Kvinnor och kapitalstruktur : Påverkar andelen kvinnliga styrelseledamötersvenska börsbolagsskuldsättningsgrad?

Kvinnor har länge varit underrepresenterade på maktpositioner i näringslivet, vilket har resulterat i att andelen kvinnor i svenska börsstyrelser är genomsnittligt lägre än andelen män. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter i frågan om det är någon skillnad i hur män och kvinnor arbetar och påverkar företaget i fråga. Forskning har visat att kvinnor skulle vara mer riskaversiva än män och därför kan vara mer försiktiga i sitt finansiella beteende. Denna studie undersöker därför om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag påverkar företagens kapitalstruktur. Studien använder data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2016. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagens skuldsättningsgrad tar studien stöd i en multipel regressionsanalys där fyra kontrollvariabler inkluderas; styrelsestorlek, företagsstorlek, tillgångsstruktur och lönsamhet. Studiens resultat indikerar att kvinnor har ett negativt samband med företagens skuldsättningsgrad; att skulderna är mindre när kvinnorna är fler. Studien finner vidare stöd för att kontrollvariablerna också har viss förklaringsgrad för företagens skuldsättningsgrad, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet för andelen kvinnors påverkan på kapitalstrukturen ger delvis stöd för Pecking Order-teorin; att företag inte rangordnar skulder primärt vid finansiering av tillgångar och att de på så vis har lägre skuldsättningsgrad. Studien går i viss mån i linje med tidigare forskning, med särskild hänsyn till vad tidigare forskning indikerar i kontexten kvinnor och riskattityd, men förklarar inte heller om det är just riskattityd könen emellan som orsakar skillnaden i kapitalstruktur