Speciallärares upplevelser kring hinder och möjligheter i sitt arbete med att stötta elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik

I dagens svenska skola är det viktigt att eleverna lär sig att läsa och förstå olika texter för att lyckas med sin skolgång. Att lära sig läsa är lätt för en del elever medan andra elever hamnar i svårigheter av något slag. De elever som hamnar i en läs- och skrivproblematik har rätt att få stöttning i sin kunskapsutveckling och att arbeta extra med en speciallärare kan vara en av insatserna som skolan kan erbjuda. Att arbeta som speciallärare med inriktning på elevers språk- läs- och skrivutveckling och vilka uppgifter som innefattas i tjänsten verkar skilja sig åt beroende på vilken skola och i vilken kommun man arbetar vid och. Att börja arbeta i en verksamhet som nyutexaminerad speciallärare enligt examensordning som gäller från och med år 2008 innebär att speciallärarna står inför olika utmaningar beroende på hur deras uppdrag utformas på den enskilda skolan. Det verkar som om deras arbete hamnar på individnivå med elever trots att de själva uppger att de vill arbeta mer förebyggande och utveckla läs- och skrivundervisningen på gruppnivå. Hur den specialpedagogiska verksamheten är organiserad kring elever som har hamnat i en läs- och skrivproblematik påverkar hur mötet med eleverna och vilket stöd som specialläraren kan ge. Denna studies syfte är att öka kunskapen om speciallärares möjligheter och hinder att arbeta framgångsrikt på individ- och organisationsnivå med elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik. De frågeställningar som ställts är: Hur beskriver speciallärare att de arbetar med elevers läs- och skrivutveckling? Hur är den specialpedagogiska verksamheten organiserad när det gäller läs- och skrivutveckling på individ- och organisationsnivå? Vad upplever speciallärare i sitt arbete som hinder respektive möjligheter för att elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vad upplever speciallärare att de vill utveckla i sitt uppdrag kring arbete sitt arbete med elever som hamnat i en läs- och skrivpedagogik? Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats där kvalitativa intervjuer genomförts med åtta speciallärare som har anställts i två mindre kommuner i Mellansverige inom de tre senaste åren. Alla speciallärare har inriktningen språk- läs- och skrivutveckling