Makt och vanmakt : En kvalitativ studie om f.d. kriminellas upplevelser av återintegrering till samhället genom arbetsmarknaden

In a society, the idea is that a person who performs criminal acts should receive a second chance of reintegrating into society after a penalty. Legally, the criminal becomes a regular citizen again after a penalty, but is the punishment really served? Nowadays background checks of the jobseekers have become increasingly common and are an aspect that is crucial in employment. Statistics from the police department show that the government left out 740,000 registry extracts during the first 11 months of 2017, which is 10,000 more than the corresponding period in 2016. In ten years, requests have tripled. The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how ex-criminals experience their reintegration into society through the labor market. The data has been collected through qualitative semistructured interviews with seven ex-criminals and has been interpreted on the basis of hermeneutical methodology. The analysis of the material has been done in support of the theories stämplingsteorin by Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band of Scheff, as well as stigma of Goffman. The result of the analysis showed that when the ex-criminals take the big step to leave the crime, they are not given a chance to prove that they have changed. The visualization of their criminal background makes constraints and feelings of shame, both in working life and in the ability to build safe and strong social ties.I ett samhälle är tanken att en människa som utfört brottsliga handlingar ska efter avtjänat straff få en andra chans att återintegreras till samhället. Juridiskt sett blir brottslingen en vanlig medborgare igen efter avtjänat straff, men är straffet verkligen avtjänat? Numera har bakgrundskontroller av den arbetssökande blivit allt mer vanligt och är en aspekt som är avgörande vid anställning. Statistik från polisens rättsavdelning visar att myndigheten lämnade ut 740 000 registerutdrag under de 11 första månaderna 2017, vilket är 10 000 fler än motsvarande period 2016. På tio år har förfrågningarna tredubblats. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur f.d. kriminella upplever deras återintegrering till samhället genom arbetsmarknaden. Empiri samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju f.d. kriminella och har tolkats utifrån den hermeneutiska metodologin. Analysen av materialet har gjorts med stöd i teorierna stämplingsteorin av Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band av Scheff samt stigma av Goffman. Resultatet av analysen visade på att när de f.d. kriminella tar det stora steget att lämna kriminaliteten ges dem inte en chans att bevisa att dem förändrats. Synliggörandet av deras brottsliga bakgrund gör att begränsningar och skamkänslor skapas, både i arbetslivet och i möjligheten att bygga upp trygga och starka sociala band