The Digital Folk High School? A Qualitative Study of Principals’ Interpretation of Digitization in Relation to The Mission of the Folk High School

Den här magisteruppsatsen fokuserar på hur rektorer på folkhögskola ser på digitaliseringsprocesser. Studiens syfte grundas i ett forskningsbehov av digitalisering inom folkbildning. Fem rektorer på offentligägda folkhögskolor runt om i Sverige har intervjuats kvalitativt. Utifrån teoretisk bakgrund och relaterad forskning om folkhögskola och digitalisering i undervisning analyseras rektorernas resonemang med en hermeneutiskt grundad analysmetod. Forskningsfrågorna handlar om rektorernas syn på sin egen roll, digitaliseringens roll i folkhögskola utifrån statens syften för folkbildning, digitalisering i relation till folkhögskolans traditionella pedagogiska ideal, samt gemensamma digitaliseringsstrategier i relation till folkhögskolans autonomi. Resultatet visar att varje folkhögskola själv styr över sin digitaliseringsprocess. Det medför en stor variation mellan skolor; detta ses som positivt då skolformen har som uppdrag att spegla mångfald. Rektorernas tolkar sina respektive roller i processen som ledande eller samordnande, utifrån intresse och kompetens. Det finns en komplexitet i uppdraget eftersom personalens och huvudmannens förväntningar inte alltid stämmer överens, vilket återspeglas i frågan om digitalisering. Vidare visar resultatet att det finns ett nära samband mellan digitalisering och folkhögskolans demokratiuppdrag. Rektorerna belyser aspekter som inkludering och tillgänglighet, samt möjligheten att välja bort digitala verktyg och medier. Även det kulturfrämjande syftet med folkbildning kopplas samman med demokrati, på det vis att digitalt konsumerad, producerad och distribuerad kultur kan minska ett elitistiskt synsätt inom området. Detta hänger ihop med folkhögskolans bidrag till minskade utbildningsklyftor i samhället och att erbjuda alla medborgare bildning.The focus of this Master’s thesis is on how principals at folk high schools view digitizing processes. The purpose of the study is based on an increasing demand for research within popular education (Swe folkbildning). Five principals from folk high schools have taken part in qualitative interviewing. Based on a theoretical background and related research on folk high schools and digitization in teaching, the principals’ reasoning is analyzed employing a hermeneutical method of analysis. The research questions deal with the principal’s role, the role of digitization in the folk high school, digitization in relation to the traditional, pedagogical ideals of the folk high school, and finally, with collective digitization strategies in relation to the autonomy of folk high schools. The findings demonstrate that each folk high school governs its own digitization process, resulting in a great deal of variance between schools; this is deemed as positive as the mission of the school reform is to reflect diversity. The principals interpret their roles in the process as that of either leader or coordinator based on the principal’s interest and competence. There is an inherent complexity in the commission due to the occasional discrepancy in expectations from both staff and the responsible authority. Furthermore, the findings demonstrate that there is a close connection between digitization and the folk high schools’ democracy mission. The principals illustrate aspects such as inclusion, accessibility, and the possibility to abandon digital tools and media. Even the culture promoting purpose of popular education (Swe folkbildning) is linked to democracy in such a manner that digitally consumed, produced and distributed culture can curtail an elitist stance within the domain. This in turn is connected to the folk high school’s contribution to reduce the education gap in society