Norrköpings arbetsmarknad i förändring : Strukturomvandling och lokal sysselsättning

Den här rapporten handlar om sysselsättningen och arbetsmarknaden i Norrköpings kommun från ett strukturomvandlingsperspektiv. Denna omvandling diskuteras utifrån den historiska industribakgrunden för Norrköping som har inneburit en stark exponering för den ökande globala konkurrensen samt för effektivisering och automatisering. Detta har påverkat utvecklingen med en krympande arbetsmarknad samt strukturellt ihållande arbetslöshet som följd. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur arbetsmarknaden i Norrköping är strukturerad och hur den förändras. Speciellt fokus riktas mot frågor som berör kommunens ansvarsområden med avseende på näringslivsfrågor och tillväxt samt kompetensförsörjning och utbildning. I rapporten ges en beskrivning av arbetsmarknadens utveckling i Norrköping utifrån olika typer av empiriskt material. Detta omfattar statistiska data, dokument, företagsdatabas, media och personliga intervjuer. Med fokus på perioden 2008 till 2016 beskrivs att den relativa tillväxten av sysselsatta i Norrköping motsvarar medelvärdet för andra kommuner i Sverige med ungefär lika befolkningsstorlek. Däremot avviker Norrköping från andra jämnstora kommuner vad gäller en genomsnittligt lägre utbildningsnivå och genomsnittligt lägre inkomster från förvärvsarbete. En stor avvikelse för arbetsmarknadens struktur i Norrköping är en jämförelsevis liten andel sysselsatta inom landstinget som i sin tur innebär en liten andel sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Rapporten ger även mer kvalitativ beskrivning av företagssektorn och dess arbetsmarknad i Norrköping. Denna ger en bild att verksamheter med anknytning till hantverksyrken och byggsektorn är en tydligt framträdande profil för Norrköping. Rapporten avslutas med några lärdomar från studiens resultat. Dessa lärdomar har generats utifrån studiens utgångspunkt att insatser som stödjer den lokala arbetsmarknadens utveckling berör olika policyfält omfattande såväl kommunens välfärdsuppdrag (inklusive utbildning och arbetsmarknadsfrågor) som insatser för näringslivsfrågor och tillväxtarbete, samt inte minst hur dessa samordnas. Detta får betydelse för organiseringen av kommunstrategiska insatser för en förstärk arbetsmarknad. Den första lärdomen lyfter fram kommunens roll med avseende på hur det påverkar det lokala klimatet för arbetsliv och näringsliv. Det lokala klimatet kan påverkas genom hur kommunen bjuder in till samverkan och kommunikation och i detta ingår även frågan om hur Norrköpings kommun väljer att utforma sitt informationsmaterial. En konkret aspekt för detta är den starka manliga dominansen i bilden av arbetsliv och näringsliv i Norrköping. Med det som bakgrund är det motiverat att reflektera över möjligheter att integrera och synliggöra kvinnor och på så sätt förstärka integrationen och nyttiggörandet av erfarenheter och kunskapsområden, till gagn för lokal utveckling. Den andra lärdomen handlar om hur strategier för kompetensförsörjning med avseende på utbildningsnivåer behöver hålla flera ”bollar i luften” samtidigt. Detta syftar på de olika nivåerna i utbildningssystemet. För Norrköpings arbetsmarknad är utbildningsbakgrund från gymnasieskolan centralt. Gymnasieskolans yrkesutbildningar omfattar etablerade samverkanstrukturer mellan näringsliv och gymnasieskola som kan vara en kritisk resurs att nyttiggöra för förstärkt arbetsmarknadsintegration. Den tredje lärdomen handlar om att den lokala arbetsmarknaden för personer med eftergymnasial utbildning inte växer automatiskt och att man inte kan anta att denna tillväxt entydigt följer näringsgrensindelning. En utmaning i detta sammanhang är att attrahera sådan arbetskraft. Här sker olika insatser från kommunens sida i relation till studenterna på universitetet. Det är en extra stor utmaning att påverka efterfrågan på högutbildad arbetskraft när den genomsnittliga utbildningsnivån i det lokala arbetslivet inte är så hög. En strategisk fråga blir därmed möjligheter att stärka beställningskapaciteten hos de lokala arbetsgivarna vad gäller efterfrågan på akademiskt utbildade personers kompetens