LGBTQ issues in the Swedish school system : A study of educators' knowledge, approach and working methods

Denna uppsats ämnar ge svar på och belysa olika fasetter av arbetet med HBTQ-frågor i den svenska grundskolan F-6, samt fritidshem. De undersökningsfrågor jag valt att söka svar på fokuserar på i vilken utsträckning det arbetar med HBTQ-frågor, hur pedagoger arbetar med HBTQ-frågor och vilka utmaningar de möter. I inledningen till denna uppsats står också att finna en begreppsförklaring över en rad uttryck och begrepp som återkommer i arbetet. Detta innefattar både uttryck som används i dagligt tal och klargörande förklaringar med grund i forskningsfältet. I bakgrunden redogörs det för hur det svenska samhället sett på HBTQ-frågor och på vilket sätt diskrimineringen av HBTQ-personer tagit sig i uttryck. Vidare går jag här igenom vad flera samtida forskare och RFSL skriver, men också vad det står i Diskrimineringslagen och skolans andra styrdokument när det kommer till frågor som rör HBTQ-personer. I denna bakgrund lyfter jag fram aspekter av HBTQ-personers plats i skolan och belyser pedagogiska val som underlättar för dessa personer gällande deras deltagande i skolan. Min metod är till största del kvantitativ och är i huvudsak genomförd genom en enkät med 15 frågor som grundar sig på, och ämnar ge svar åt, tidigare nämnda undersökningsfrågor. Den data som samlats in presenterats i tabellform med tillhörande analytisk genomgång av resultatet. Här framkommer det att stora delar av den tidigare forskningen också är applicerbar på den svenska skolan. Resultatet visar bl.a. att pedagoger inom grundskola och fritidshem ofta är väldigt osäkra på sina egna kunskaper om ämnet, samt att de ibland möter motstånd från kollegor, rektorer och vårdnadshavare när de velat arbeta med fokus på HBTQ-frågor. Det visar också att väldigt många pedagoger är så pass medvetna om vikten av arbetet med dessa frågor att de är villiga att genomgå ytterligare fortbildning på området. Detta till trots så framkommer det också att en beskärd del av respondenterna (29,5%) inte vet vad som står skrivet i skolans styrdokument eller diskrimineringslagen. Avslutningsvis presenterar jag en diskussion om vikten av denna typ av pedagogiskt arbete, och här återknyter jag än en gång till den tidigare forskningen och vad den visar