Sjuksköterskans upplevelse av att vårda i en prehospitalt hotfull och våldsam miljö

Studier har visat att verbala hot upplevs som vanligare än fysiskt våld men att både hotoch våld påverkar den prehospitala omvårdnaden och är känsloladdat. Detta kan i sin turpåverka sjuksköterskornas säkerhetsmedvetande och deras bemötande av patienten.Majoriteten av personalen inom ambulanssjukvården har under sitt yrkesutövande på etteller annat sätt blivit utsatta för hot och eller våld. Denna studies syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av att vårda i en prehospital hotfull och våldsam miljö. Åttakvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma påambulansen i södra Sverige. Semistrukturerade intervjuer har skett med induktiv ansatsoch en manifest analys har utförts. Detta resulterade i fem kategorier relevanta för syftet;omvårdnaden blir ofullständig i en hotfull och våldsam situation, erfarenhet leder till ettökat säkerhetsmedvetande, hot och våld i en prehospital vårdsituation är känsloladdat,orsaker till hot och våld från patient och personer i omgivningen samt bemötandetpåverkar omvårdnaden. Konsekvenserna av hot och våld prehospitalt upplevdes vara attpatienten drabbades av en fördröjd eller ofullständig omvårdnad. Vi föreslårutbildningsinsatser riktade mot allmänheten för att få ge en ökad förståelse kring vadprehospital vård och triagering innebär. Vidare föreslår vi en bättre och likformigutbildning kring hot och våld nationellt inom den svenska ambulanssjukvården,flaggning av områden för ambulanspersonalens säkerhet samt mer resurser. Omallmänheten får en större förståelse för ambulanspersonalens arbete ochambulanspersonalen genom utbildning blir bättre på att hantera hotfulla och våldsammasituationer är förhoppningen att färre patienter drabbas av en fördröjd eller ofullständigomvårdnad