A systematic literature review about burnout, confounding factors and effective interventions

Inledning I Sverige har stressrelaterad ohälsa ökat dramatiskt de senaste 30 åren. Psykiatriska diagnoser ökade mest av samtliga sjukskrivningsfall mellan 2010 – 2015, där utbrändhet står för 66 % av ökningen. Kvinnor är överrepresenterade i statistiken för utbrändhet. Syfte Avsikter var att identifiera vilka interventioner som enligt forskning är effektiva mot utbrändhet på olika nivåer samt identifiera relevanta arbetsrelaterade psykosociala riskfaktorer. Fokus låg på gruppen kvinnor i åldern 18 – 64 år. Metod Studien byggde på en systematisk litteraturstudie och datainsamling har skett i PubMed. Resultatet har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Psykosociala faktorer korrelerade i olika grad med utbrändhet för män respektive kvinnor. Kvinnor exponerades för fler risker och hade mindre tillgång till preventionsfaktorer jämfört med män. De vanligaste interventionerna var kognitiv beteendeterapi, samtal/coachning och fysisk aktivitet. Interventionerna var individriktade på tertiär nivå. Brist på chefsstöd var centralt för utveckling av utbrändhet bland män. Närvaro av chefsstöd var en preventionsfaktor för kvinnor. Kvinnor använde privata nätverk och män utvecklade professionella som supportkällor. 18 mätmetoder användes för att mäta utbrändhet. Diskussion Preventionsfaktorer vid utbrändhet skiljer mellan män och kvinnor. Utbrändhetsinterventionerna var främst på individnivå trots kunskap om vikten av primära insatser. Ledarskapet bör prioriteras för att minska riskfaktorer för utbrändhet.Introduction Behavioral and mental disorders, including burnout syndrome, represent a serious public health issue with increasing prevalence in the last 30 years, especially in 2010-2015 where women were overrepresented in the statistics. Aim This study aimed to identify evidence based interventions and relevant psychosocial work factors with regards to stress related ill health and burnout. The focus group was women, age 18-64 years. Method A systematic literature study was used with studies selected from PubMed. The results were analyzed using qualitative content analysis. Results Factors related to psychosocial factors and burnout differed by gender. Women were exposed to more risks for burnout, and experienced less access to prevention factors in work environments, compared to men. The most common interventions were cognitive behavioral therapy, coaching and physical activity. Lack of supervisor support had a key role in the development of burnout for men. Existing supervisor support is a preventive factor for women. Women used private networks for emotional support, while men developed their professional networks. Discussion Prevention factors in burnout differed between men and women. Burnout interventions focused on individual level despite the need for primary level interventions. Leadership should prioritize reducing risk factors for burnout