Marknadisering i Göteborgs Stad – Framtagandet av ett nytt ersättningssystem inför LOV inom hemtjänsten

Syfte: Syftet är att öka kunskapen om marknadsskapande processer på kommunal nivå. Specifikt är förhoppningen att denna uppsats bidra med ökad förståelse kring kommunernas tillvägagångssätt vid framtagandet av ersättningssystem. Teori: Vårt teoretiska ramverk grundar sig i aktör-nätverksteori kompletterat med begreppen inramning och forcering som användes för att tolka och analysera. Dessa teorier bedömde vi vara mest lämpliga för studien då våra frågeställningar berörde vilka aktörer som har varit tongivande i processen, hur de har agerat samt vilka förklaringsfaktorer det finns till ersättningssystemets utformning. Metod: Då vi studerat skapandet av ett ersättningssystem inom en kommun ansåg vi att genomföra en fallstudie var mest lämpad för att besvara uppsatsens frågeställning. En fallstudie lämpar sig väl för vår uppsats då vi ämnade att undersöka en specifik delprocessutveckling över tid vilket förutsätter en djupdykning i det enskilda fallet. Resultat: Stadsledningskontoret (SLK) var helt klart den aktören med mest inflytande över skapelseprocessen. Inflytande stärktes tack vara att vissa politiska partier konsekvent har följt SLK:s förslag och gjort vad de har kunnat i KS och kommunfullmäktige för att få igenom dem. Remissinstanserna som inkommit med förslag och reflektioner har ofta fått se sina förslag avfärdats och har inte spelat en viktig roll i nätverket. Tre avgörande förklaringsfaktorer till ersättningssystemets framtagande utrönas. SLK:s roll som den avgörande inramningsaktören samt den acceptans och tilltro en majoritet av de politiska aktörerna uppvisat för deras handlingar. Det tredje är yttre påverkan i form av vägledande dokumenten från andra myndigheter som gett SLK ett informellt regelverk att förhålla sig till vid inramningen av ersättningssystemet