Utveckling av självskattningsformulär för förvärvade talstörningar : På väg mot Tal-10

Bakgrund: För subjektiva skattningar inom olika logopediska områden har olika typer av kortare självskattningsformulär utformats. I dagsläget finns inget kortare självskattningsformulär för kartläggning av upplevda talsymtom, förståelighet och kommunikativ delaktighet till följd av förvärvad talstörning. Syfte: Syftet med studien är att utforma ett kortfattat självskattningsformulär för förvärvade talstörningar för att kunna användas tidseffektivt, kostnadseffektivt och mindre belastande för patienter. Det kortfattade självskattningsformuläret ska kunna användas för självskattning av upplevd nedsättning vid initial kartläggning samt uppföljande bedömning. Metod: Studien inkluderade 86 deltagare fördelat mellan patientgrupp och kontrollgrupp. Kontrollgruppen bestod av 44 deltagare och patientgruppen bestod av 42 deltagare som hade en känd cerebrovaskulär sjukdom, neurodegenerativ sjukdom eller som var under pågående utredning via neurologmottagningen. Deltagarna fick besvara ett självskattningsformulär innehållande 71 påståenden där varje påstående skattades på en femgradig likertskala. Statistiska analyser genomfördes för reducering av antalet påståenden och skapande av kortare självskattningsformulär utifrån alternativa tillvägagångssätt. Upprepade mätningar genomfördes av samtliga självskattningsformulär som extraherats från det längre självskattningsformuläret TAL-71 för att undersöka samstämmigheten mellan den första och andra mätningen. Resultat: Denna studie resulterade i tre alternativ av kortare självskattningsformulär för förvärvade talstörningar där samtliga var jämförbara med det längre självskattningsformuläret TAL-71 i skattningen av upplevd nedsättning hos en viss deltagare. De upprepade mätningarnas korrelationer var statistiskt signifikanta för samtliga formulär. Slutsatser: Studiens resultat är vägledande i framtida studier för utvecklande av kortare självskattningsformulär för olika typer av förvärvade talstörningar. På grund av studiens urval av deltagare och antalet deltagare begränsas resultatens generaliserbarhet