Reproductive health in women with childhood-onset type 1 diabetes in Finland

The aim of this study was to explore the development of reproductive health issues in women with childhood-onset type 1 diabetes (T1D) in Finland in recent decades, based on a large population-based cohort. The study cohort consists of 2327 women and two individually matched control persons without diabetes for each person in the cohort. The cohort is part of the DERI (Diabetes Epidemiology Research International) cohort that was established at the beginning of the 1980s and it consists of all persons who were diagnosed with T1D at the age of seventeen or under in 1965–1979. The control persons are age-, sex- and birth place-matched persons without diabetes. Three of the studies are register-based cohort studies that compare women with and without diabetes in regard to four topics: family size, rates of terminations of pregnancy and sterilisation, and parity-related mortality. Studies I and IV also include men, both from the DERI cohort (n = 2819) and from the control group. The fourth study was a questionnaire study on menopausal age and factors affecting it, involving part of the study cohort. The survey results regarding age at menopause of T1D patients were compared with general population data. The study women had fewer children than the controls without diabetes: the average number of children was lower in women with diabetes (1.1 [95% CI 1.03, 1.15]) than in women without diabetes (1.83 [95% CI 1.77, 1.87]), but in younger birth cohorts a significant trend was seen towards decreased differences between women with and without diabetes. There were significantly more terminations of pregnancy among women with diabetes (standardised incidence ratio [SIR] 1.67 [95% CI 1.51−1.86] compared with control women) and the indications for termination were different: maternal medical indications comprised 23.6% of terminations in the diabetes group and 0.3% in the women without diabetes. Sterilisations were more common (SIR 1.69 [95% CI 1.56−1.83]) in the diabetes group; 22.9% them were carried out for maternal medical indications; among control women 0.3%. The difference between women with and without type 1 diabetes regarding the frequency of sterilisation vanished around the year 2000. Age at menopause was associated with the grade of complications of diabetes: the age-related occurrence of menopause was higher in women with severe microvascular complications, i.e., proliferative retinopathy or end-stage renal disease. The mean age at menopause was not lower than in the general population. Mortality was lower in persons with children than in childless persons in our study, independent of sex and diabetes status, but the relationship between parity and mortality was different in men and women. The studies indicate that differences in reproductive issues between women with and without childhood-onset T1D have decreased over time. Compared with women without diabetes, parity has been lower and the frequencies of terminations of pregnancy and sterilisations have been higher in women with T1D than in the general population. The underlying reasons and mechanisms for the differences in parity-related mortality between women and men with T1D are not clear. If pregnancy has a protective effect in women with T1D, this could partly be due to the fact that women with diabetes learn to maintain good metabolic control during pregnancy and also keep up this after giving birth.Future studies should focus on factors affecting the fecundity and fertility of women with diabetes.Syftet med denna studie var att beskriva hur reproduktionsrelaterade hälsofrågor hos kvinnor med typ 1-diabetes utvecklats i Finland under de senaste årtiondena, baserat på en omfattande populationsbaserad kohort. Studiekohorten består av 2327 kvinnor och två individuellt utvalda kontrollpersoner utan diabetes för var och en av kohortpersonerna. Kohorten ingår i den internationella DERI-kohorten (Diabetes Epidemiology Research International), som grundades i början av 1980-talet. Kohorten omfattar alla finländare som fick diagnosen typ 1-diabetes före 18 års ålder under åren 1965–1979. Kontrollpersonerna är personer utan diabetes, som är individuellt matchade beträffande ålder, kön och födelseregion. Tre av delstudierna är registerbaserade kohortstudier som jämför kvinnor med och utan diabetes med avseende på fyra faktorer: barnantal, frekvensen av aborter och steriliseringar samt mortalitet i relation till barnantalet. Studierna I och IV inkluderar också män, både i DERI-kohorten (n=2819) och i kontrollgruppen. Den fjärde studien var en enkätstudie kring övergångsåldern och faktorer som påverkar den; denna studie omfattade en del av kohorten. I enkätstudien jämfördes resultaten med data från tidigare populationsbaserade studier. Kvinnor med typ 1-diabetes fick färre barn än kvinnorna i kontrollgruppen: medelantalet barn var lägre hos kvinnorna med diabetes (1,1 [95 % CI 1,03, 1,15]) än hos kontrollpersonerna utan diabetes (1,83 [95 % CI 1,77, 1,87]), men i de yngre åldersgrupperna observerades en signifikant trend i riktning mot en minskad skillnad mellan grupperna. Bland kvinnorna med diabetes förekom signifikant fler avbrytanden av graviditeter (standardiserad incidenskvot [SIR] 1,67 [95 % CI 1,51, 1,86] jämfört med kvinnor i kontrollgruppen) och de bakomliggande grunderna för avbrytandena var olika: hälsoskäl hos modern utgjorde 23,6 % av avbrytandena i gruppen med diabetes och 0,3 % i kontrollgruppen. Steriliseringar var signifikant vanligare i gruppen med diabetes (SIR 1,69 [95 % CI 1,56, 1,83]) och 22,9 % av dem utfördes av hälsoskäl, medan motsvarande andel bland kontrollgruppens kvinnor var 0,3 %. Skillnaderna mellan grupperna beträffande steriliseringsfrekvens utjämnades kring år 2000. Menopausåldern var associerad med graden av diabeteskomplikationer: menopausförekomsten i relation till åldern var högre hos dem som hade svåra mikrovaskulära komplikationer, dvs. proliferativ retinopati (ögonbottenförändringar med nybildning av blodkärl) och svår nefropati (diabetisk njursjukdom). Menopausåldern var i medeltal inte lägre än i den övriga befolkningen. Mortaliteten i relation till ålder var lägre bland personer som hade barn jämfört med barnlösa personer, oberoende av kön och diabetesstatus. Förhållandet mellan barnantal och mortalitet var olika bland kvinnor än bland män. Studien visar att skillnaderna i reproduktiv hälsa mellan kvinnor med och utan typ 1-diabetes har minskat med tiden. Kvinnor med typ 1-diabetes har fått färre barn samt genomgått fler aborter och steriliseringar än kvinnor i den övriga befolkningen. Förhållandet mellan barnantal och mortalitet vid typ 1-diabetes är olika bland kvinnor och män; de underliggande orsakerna är okända. Ifall graviditet har en skyddande effekt med tanke på livet efter graviditeten, kunde det delvis förklaras med att kvinnor med typ 1-diabetes lär sig upprätthålla en god diabeteskontroll under graviditeten och att de är motiverade att upprätthålla denna kontroll också efter förlossningen