Idrottsdeltagande i sex länder: Vilken roll spelar ekonomiskt välstånd och socioekonomisk jämlikhet?

Studien handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv, titta på skillnader i idrottsdeltagande mellan tre tvillingpar av länder, dels på aggregerad nivå och dels på skillnader i idrottsdeltagande mellan olika sociala grupper som kön, ålder och utbildningsnivå. Grundtanken är att i mer jämlika och ekonomisk utvecklade länder borde idrottsdeltagandet vara högre och skillnader mellan olika grupper borde vara mindre jämfört med ojämlika och mindre rika länder. Ländernas karaktäristiska definieras utifrån tre makromått; BNP per capita, landets inkomstfördelning mellan medborgarna (GINI) samt landets grad av jämställdhet mellan könen (Gender Gap Index). Bakgrunden till denna uppsats bygger på att majoriteten av tidigare forskning är landspecifik, vilket innebär att förklaringsmodellerna blir svåra att applicera på andra länder. Därför är det viktigt undersöka om det finns gemensamma strukturer och egenskaper hos fler länder på makronivå. Den teoretiska grunden utgörs av Ronald Inglehart teori om postmaterialistiska värderingar, Korpi & Palmes typologi över välfärdsstater och avslutningsvis Wilkinsons & Picketts teori om utjämnade av inkomstfördelning. Slutsatsen är att hypoteserna får ett varierat stöd utifrån resultaten. Resultaten visar på stora skillnader i idrottsdeltagande mellan de två andra tvillingparen och Polen och Ryssland. Skillnader i kön, ålder och utbildningsnivå är små hos Sverige och Finland samt Australien och England. Förutom att de är fler kvinnor än män som idrottade i de nordiska länderna. Vidare har Polen och Ryssland störst könsskillnader i idrottsdeltagande då majoriteten som idrottar är män och också störst skillnad i idrottsdeltagande beroende på ålder och utbildningsnivå