Vilka frågeställningar utmanar elevers utveckling av matematiska resonemang i klassrummet?

De Flesta studierna internationellt och nationellt visar på sämre resultat jämfört med tidigare år i matematikämnet ( Liljekvist, 2014; Bergqvist, 2006). Detta kan bero på flera olika faktorer som exempelvis bristen av undervisningen kring att föra olika typer av matematiska resonemang i klassrummet. Syftet med den studien är därför att undersöka vilka frågeställningar som bidrar till att elever utvecklar sin förståelse och kunskaper i matematik genom matematiska resonemang. Studien utgår från frågeställningen: Vilka frågeställningar utmanar elevers utveckling av matematiska resonemang i klassrummet?. Utifrån frågeställningen undersöks och diskuteras två olika typer av resonemang såsom imitativa resonemang och kreativa matematiska resonemang. Kreativa matematiska resonemangen inriktar sig mot en djupare förståelse och bidrar till utveckling av potentiella problemlösare. Imitativa resonemang däremot bidrar snarare till en utantillkunskap där eleverna försöker komma ihåg de metoder som lärare eller matematikboken har instruerat om. Lärarens roll i den här klassrummet blir snarare att få elever till att klara av att lösa olika uppgifter utan krav på djupare förståelse. Studiernas resultat i undersökningen visar på lärarens betydelse av vilka frågeställningar som förekommer i klassrummet som bidrag till olika resonemangstyper. Studier visa även på att de flesta elever väljer helst rutinuppgifter som kan liknas med imitativa resonemang (Lithner, 2008)