Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på en skola

Sammanfattning/Abstrakt Roth, Elin (2018). Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på en skola. Specialpedagogprogrammet, Examensarbete, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Enligt Skollagen (SFS 2010:800) är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet elevhälsans viktigaste uppdrag. Trots detta finns det inte mycket forskning inom området. Skolinspektionens granskning (2015) visar att elevhälsoteam ofta brister i hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet planeras, genomförs och följs upp. Därmed är det intressant att se hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet tar sig uttryck på en skola. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att öka kunskapen om hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetssättet kan gestaltas genom att undersöka lärares uppfattningar av det arbetet på en skola. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap till ett utvecklingsarbete av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på den undersökta skolan. De konkreta frågeställningarna ser ut som följer: 1. Hur definierar lärare begreppen förebyggande och hälsofrämjande? 2. Hur beskriver lärare insatser inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet? 3. Hur beskriver lärare skolans förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande på individ-, grupp- och organisationsnivå? Teori Grunden för detta arbete är inspirerat av Öqvists (2013) syn på systemteorin vilken innebär att delarna i empirin inte kan ses som enskilda faktorer, utan summan av delarna är större än delarna var för sig. Det salutogena perspektivet och KASAM, en känsla av sammanhang (Antonovsky, 1987) är även en grundpelare i arbetet. Tidigare forskning och annan litteratur om förebyggande och hälsofrämjande arbete presenteras. Metod För att kunna undersöka hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet gestaltas på en skola kombinerades metoderna intervju och textanalys. Intervjuer genomfördes med fem lärare och skolans lokala styrdokument granskades då de kan påverka lärarnas uppfattningar av arbetet. Tolkning och analys av empirin inspirerades av hermeneutiken där forskarens förförståelse är grunden för vidare tolkning (Fejes & Thornberg 2016). Resultat Studien visar att en brist på en tydlig framskrivning av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i de lokala styrdokumenten leder till att ett gemensamt förhållningssätt uteblir. Detta får konsekvenser för hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet upplevs fungera. Bristen på samsyn resulterar i en osäkerhet över vad begreppen innebär och därmed vilka förutsättningar arbetet har på individ-, grupp- och organisationsnivå. Resultatet visar även att lärare är osäkra angående vilka insatser som ska göras och vem som ska genomföra dem. Den bristande samsynen resulterat även i att ett systematiskt kvalitetsarbete av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet uteblir. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagoger har genom sin utbildning kompetens som är avgörande för elevhälsoteamets arbete vilket ger specialpedagogen en självklar roll i det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. I studien framkommer dock att specialpedagogens roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inte är tydlig. Detta kan bero på att både specialpedagogen och läraren har uppdraget att skapa goda lärmiljöer och undervisningssätt. Därmed måste specialpedagogens och lärarens roller förtydligas i förhållande till varandra. Nyckelord Elevhälsa, elevhälsoteam, förebyggande arbete, hälsofrämjande arbete, specialpedagogi