Didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman.Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position