Bäckenbottenkomplikationer : En kartläggning av undervisningen på barnmorskeutbildningarna i Sverige

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att föda barn vaginalt är en riskfaktor för att drabbas av bäckenbottenkomplikationer. Det har även rapporterats att det saknas kunskap om hur bäckenbottenkomplikationer bäst ska förebyggas samt att kvinnor som drabbas upplever sig oprofessionellt bemötta av vårdpersonal när kvinnor söker hjälp. Forskningen påvisar att träning av bäckenbottenmuskulatur kan minska symtom vid prolaps samt förebygga urininkontinens. Syftet med detta arbete var att undersöka och kartlägga svenska barnmorskeutbildningars undervisning rörande vårdåtgärder som förebygger bäckenbottenkomplikationer och stöd till kvinnor för att upprätthålla livskvalitet efter redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Metod: Data samlades in med ett frågeformulär där elva av tretton (85 %) lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning svarade. Frågorna var till största del slutna flervalsfrågor som bearbetades med dataprogrammet Excel. Resultatet visade att undervisningens fokus var störst inom förebyggande av komplikationer i samband med barnets födelse och inom redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Vidare visade resultatet att inom uppkomna bäckenbottenkomplikationer låg undervisningens fokus på bristningar och analrupturer, dock fokuserades det i lägre utsträckning på inkontinens, prolaps och diagnostiserande ultraljud. Inom området hur kvinnors dagliga liv påverkas efter att ha drabbats av en bäckenbottenkomplikation låg lika stor del på problembaserat lärande som på föreläsningar och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Några lärosäten uttryckte att barnmorskeutbildningen var tidspressad och att de måste prioritera vad som skulle ingå i undervisningen. Slutsats var att största fokus i undervisning om bäckenbottenkomplikationer låg under barnets födelse samt bristningar och analrupturer. Background: Previous research showed that vaginal birth was a risk factor for pelvic floor complications. It was also reported that there was lack of knowledge of how to best prevent pelvic floor complications, and that women who sought help experienced a poor response from healthcare professionals. Research states that exercise of pelvic floor muscles can help to reduce symptoms of prolapse and prevent urinary incontinence. The purpose of this work was to investigate and to map how Swedish midwifery education was conducted regarding preventing pelvic floor complications and how to support women maintain quality of life when a pelvic floor complication already had occurred. Method: Data was collected using a questionnaire where eleven of the thirteen (85%) universities who conducted midwifery education responded. Most of the questions were closed multiple choice- questions that were processed using the data program Excel. The result showed that the focus of the education laid in preventing complications associated with the birth of the child and in already existing pelvic floor complications. Further the result showed, that in pelvic floor complications, the training focused on tears and obstetric anal sphincter injuries, however, to lesser extent on incontinence, prolapse and diagnostic ultrasound. In the field of ​​how women's daily lives are affected after suffering from a pelvic floor complication, the same part of problem-based learning as to lecturing and clinical practice. Some Universities expressed that the midwifery program was time pressured and that they had to higher education prioritize the content. The conclusion was that the greatest focus of the education on pelvic floor complications was during the child's birth, as well as on tears and obstetric anal sphincter injuries