Förskolebarns hälsa och välbefinnande : dialoger med föräldrar till förskolebarn, Kristianstad Kommun

Inledning I slutet av 2009 beslöt Barn- och Utbildningsförvaltningen i Kristianstad Kommun att tillsammans med Högskolan Kristianstad genomföra ett antal så kallade dialoger med föräldrar till förskolebarn i kommunen. Grunden till samarbetet byggde på kommunens intresse av att ta reda på vilka frågor föräldrar har kring barns hälsa och välbefinnande, samt att forskare från Högskolan Kristianstads besatt specifika kunskaper inom området. Initiativet grundade sig också i Livsmedelsverkets rekommendationer kring maten och måltiden i förskolan, vilka bland annat innebär att förskolorna rekommenderas att byta ut standardmjölk mot lättmjölk samt att använda lättmargarin med låg halt av mättat fett. Kommunens beslut att följa rekommendationerna har bidragit till upprördhet, irritation och oförståelse bland många föräldrar, vilken också avspeglats i media. Föräldrarnas reaktioner tillsammans med problem med övervikt och fetma hos barn i dagens samhälle, även i tidig ålder, var två viktiga anledningar till att beslutet togs att genomföra studien. Föräldradialogerna byggde på att föräldrarna samtalade och diskuterade utifrån frågor och problem som de själva formulerat och därmed fick de möjlighet att ge uttryck för egna funderingar och tankar. Målsättningen var att föräldrarna skulle få framföra sina frågor, synpunkter och önskemål kring små barns hälsa och välbefinnande både i förskolan och hemma, men också att intresserade föräldrar skulle få information och kunskap inom området. Dialogerna fokuserade på 3 huvudområden: Maten och måltiden, sömnen och dygnsrytmen, den fysiska aktiviteten. Dessa områden präglar vardagslivet och kräver rutiner och vanor för att fungera. De utgör en betydande del av förskolan men också hemmet, och i mötet mellan dessa två arenor blir rutiner, vanor och beteenden särskilt tydliga. Syftet med samarbetet var således att genomföra ett antal föräldradialoger med föräldrar till förskolebarn i Kristianstad kommun samt att forskare från Högskolan Kristianstad i samband med dessa också skulle hålla föredrag samt besvara föräldrarnas frågor kring de ovan nämnda temana. Det var viktigt att barnens hela livssituation skulle inbegripas, såväl på som utanför förskolan. Bakgrund Mat, måltider, sömn, återhämtning samt fysisk aktivitet är alla viktiga delar av våra <em>levnadsvanor</em>. Gynnsamma levnadsvanor stärker våra livsresurser och hjälper kroppen och hjärnan att komma till sin rätt. Under tillväxtåren har kroppen ökade behov och en ökad sårbarhet. För att fungera optimalt gynnas kroppen av förutsägbara och regelbundna måltider under dagtid. Likaså har sömnen, dess kvalitet, tidpunkt och längd stor betydelse för aptit, immunsystem och hälsa. Kroppen mår bra av en stabil dygnsrytm där vi växlar mellan aktivitet och vila, ätande och fasta, vakenhet och sömn. Daglig fysisk aktivitet och utevistelse i dagsljus har en stärkande effekt på kropp och hjärna. Redan som barn socialiseras vi in i vissa vanor och beteende när det gäller maten, sömnen eller den fysiska aktiviteten. Det är viktigt att barnet tidigt etablerar hälsosamma matvanor och får möjlighet till ett balanserat ätande. Såväl undernäring (för lite energi och/eller näring) som övernäring (för mycket energi, övervikt och fetma) och felnäring (fetma i kombination med brist på livsnödvändiga näringsämnen) förekommer hos barn, och här har både förskola, skola och föräldrar ett ansvar. Utöver maten och måltiden är sömnen nödvändig för psykisk och fysisk överlevnad och välmåga. När vi sover får kroppen möjlighet att växa, reparera organ och vävnader och att underhålla immunsystemet. Barn behöver mycket sömn, från 1416 timmar som spädbarn till cirka 9 timmar som tonåring. Sömnstörningar är dessvärre vanligt, även hos barn, och forskning har visat sig finns samband mellan sömnbrist och fetma. Vidare rör sig barn generellt för lite, vilket inte bara är ett problem när de är små, utan också när de blir äldre. Antalet överviktiga förväntas att öka dramatiskt eftersom unga fysiskt inaktiva riskerar att bli fysiskt inaktiva som vuxna. En fysiskt aktiv livsstil är förenad med minskad risk att utveckla sjukdomstillstånd som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma, osteoporos, cancer, demens, depression med mera. Fysisk aktivitet stärker sömnen och gynnar mental prestationsförmåga Fysisk aktivitet har även visat sig ha positiva effekter på den mentala hälsan samt på möjligheten att hantera stress. Studier har också visat på kopplingar mellan fysisk kapacitet och betyg i skolan. Trots den fysiska aktivitetens positiva effekter, har utrymmet för denna minskat i skolan. Det finns ett antal nationella och internationella policydokument och handlingsplaner med syfte att motverka fetma, stimulera till bättre matvanor och en ökad fysisk aktivitet. Däremot saknas än så länge rekommendationer för sömnens och dygnsrytmens betydelse trots att forskningen inom området är övertygande. Nordiska Ministerrådet har bland annat utarbetat en nordisk handlingsplan för hälsa, mat och fysisk aktivitet. I överensstämmelse med EU Kommissionen framhåller Nordiska Ministerrådet att barn och ungdomar ska prioriteras i det hälsofrämjande arbetet, vilket bland annat innebär att det ska finnas tillgång till hälsofrämjande mat under skoldagen samt att ett ökat intag av frukt och grönt i skolan förordas. Vidare lyfts betydelsen av att fysisk aktivitet integreras i vardagliga inomhus- och utomhusaktiviteter. Betydelsen av att främja goda kostvanor och fysisk aktivitet återfinns också i regeringens proposition för en förnyad folkhälsopolitik samt i Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. De nordiska och svenska näringsrekommendationerna (NNR och SNR) bidrar med råd och rekommendationer för en näringsmässigt riktig kost för olika åldersgrupper, samt innehåller rekommendationer för fysisk aktivitet. Metod och tillvägagångssätt Under mars 2010 genomfördes totalt 4 föräldradialoger på olika skolor i Kristianstad Kommun. Inbjudan till dialogerna gick ut till föräldrar till förskolebarn i åldrarna 6 månader till 6 år, bland annat genom att lappar delades ut där intresse kunde anmälas. Föräldradialogen som metod bygger på aktivt deltagande från medverkande personer och på deras egna frågor, funderingar och erfarenheter. Totalt medverkade 86 föräldrar under dessa 4 träffar, varav 70 var kvinnor och 16 män. Föräldradialogerna varade i cirka två och en halv timme per tillfälle. Efter en kortare inledning och introduktion av syfte och tillvägagångssätt delades föräldrarna upp i mindre grupper för diskussion. Medverkande i grupperna var därutöver en moderator (en rektor från skolområdet) som ledde diskussionen, samt en forskare från högskolan som observatör i varje grupp. Anteckningar gjordes från diskussionerna, vilka tillsammans med de frågor som föräldrarna själv antecknat på post-it lappar, utgjorde materialet för analysen och det empiriska underlaget. Resultatet av föräldradialogerna tillsammans med en kunskapsbakgrund kring betydelsen av och rekommendationer kring maten, sömnen och den fysiska aktiviteten, utgör merparten av materialet i rapporten. Resultat Resultatet av studien visade att föräldrarna hade många frågor och funderingar kring de områden som studien fokuserade på. De flesta frågor handlade om maten och måltiden, om tidpunkter för ätande och om hälsosam mat för barn. Många gånger var det detaljfrågor, till exempel funderingar kring fetthalt i specifika livsmedel, och sällan sattes problematiken i ett övergripande sammanhang där matvanor, levnadsvanor, sömn och fysisk aktivitet integrerades. Flera föräldrar gav uttryck för upplevelsen att vi alltmer gått ifrån ”den naturliga maten”. När det erbjuds lättmjölk istället för standardmjölk ses det av många som ett hot mot det naturliga och därmed det upplevt hälsosamma. Att manipulera med barns hälsa känns obekvämt och man vill gärna att barnen ska serveras den mat ”som man brukar göra”. Förändringar av detta slag ses till stor del som ett hot.</p><p>Frågorna gav också uttryck för en känsla av bristande insikt i vad som serverades på förskolan och vilken mat som barnet egentligen fick i sig. Man undrade vad det är som styr de olika val som kommunen och förskolan gör kring till exempel inköp av mat. Kopplat till uppfattningar om ”den naturliga matens förträfflighet” fanns också funderingar kring beslut bakom var maten ska tillagas. Att maten lagas lokalt, gärna på plats på förskolan, och att det används så mycket råvaror som möjligt istället för halv- och helfabrikat, lyftes fram som eftersträvansvärt. Föräldrarnas frågor präglades också av undringar kring hur de ska göra om barnet inte äter. Det handlade om specifika livsmedel, men också om måltidstillfällen. Hur man som förälder ska få barnet att äta vissa grönsaker, att inta frukost under tidig morgon eller att inte ”småäta” var exempel på sådana frågor. Det eftersträvades också tips på mellanmål, och hur man på bästa sätt skulle kunna fördela dagens måltider över dygnet, när förskolans och hemmets tider ska anpassas till varandra. Betydelsen av miljön för måltiderna diskuterades också och på vilket sätt en stökig miljö kunde bidra till att barnen inte åt ordentligt. Frågorna om sömnen kretsade till stor del kring hur mycket barn i en viss ålder ska sova, samt vikten av när sömnen inträder. Betydelsen av en regelbunden dygnsrytm över veckans alla dagar diskuterades också. Föräldrarna efterfrågade dessutom tips på hur man kan hantera sömnproblem och insomningssvårigheter hos barn i olika åldrar. Att barn måste röra sig är sällan en nyhet, men flera frågor handlade om hur mycket barn i en viss ålder måste röra sig och om barn utifrån detta får tillräckligt med fysisk aktivitet i sin vardag. Funderingar kring mängden utevistelse i förskolan diskuterades också som en viktig del i att främja fysisk aktivitet. Om barnet kan ha för många aktiviteter, var en annan fundering, och om risken finns att man som förälder överstimulerar genom att uppmana till för mycket rörelse. Ansvaret för barnens hälsa och välbefinnande fördelas mellan föräldrar, förskola och kanske mellan familjer som barnen bor växelvis i. Detta ställer krav på ett logistikarbete och en insikt och öppenhet mellan de olika arenor som barn befinner sig på i sin vardag. Här finns utmaningar men också möjligheter när det gäller att förbättra förutsättningarna för barns hälsa