Vetenskaplig utvärdering av åtgärdseffekter mot almsjukan inom projektet LifeELMIAS : Rapport till Naturvårdsverket 2017-10-31

EU-projektet ”LifeELMIAS - Saving wooded Natura 2000 habitats from invasive alien fungi species on the Island of Gotland, Sweden” startade i augusti 2013 och avslutas under 2018. Projektet har haft sitt fokus på att bekämpa och i bästa fall utrota almsjukan på Gotland, samt långsiktigt skydda och bevara den biologiska mångfalden som är speciellt knuten till alm och även ask. Projektet drivs av Skogsstyrelsen med flera samarbetspartners bland annat Naturvårdsverket. Från 2013 har bekämpningsåtgärderna finansierats i projektet LifeElmias och det kostar i medeltal 5 miljoner kronor per år. För att kunna ta ställning till hur almsjukan ska hanteras på Gotland efter projektavslut har Naturvårdsverket beställt följande utvärdering. I uppdraget har det ingått att sammanställa vad som genomförts i LifeElmias och vilka slutsatser man kan göra, samt en diskussion om framtida möjligheter. Så snart almsjukan upptäcktes på Gotland 2005 sattes bekämpningsåtgärder in som har pågått fram till idag. Till och med 2009 spred sig sjukdomen mycket snabbt på ön. Därefter har den stoppats upp och dess spridningstakt har inte ökat signifikant sedan dess. Det finns tyvärr inget som tyder på att det skulle vara möjligt att utrota sjukdomen på Gotland. Ett uppehåll i bekämpningen kommer att innebära att almsjukan återigen går in i en starkt växande fas. Då skulle upp till 90% av almbeståndet kunna slås ut på bara några år. Fram till idag har endast 3% av beståndet på 1 miljon almar insjuknat. Almarterna dör inte ut helt om man slutar med bekämpningen men förekomsterna kommer till största delen bestå av unga träd och buskartade bestånd. Vilken total effekt det har på den biologiska mångfalden generellt går inte att förutsäga. Artsammansättningen kommer dock att förändras och populationsstorlekar påverkas i både negativ och positiv riktning. Den hittills mest effektiva metoden att bekämpa almsjukan har varit att upptäcka sjuka träd och destruera dem. Nya möjligheter med fjärranalys för att inventera finns inom räckhåll och med hjälp av ekologisk geografisk modellering skulle man kunna finna strategier för att effektivisera kontrollen eller upprätta skyddszoner för specifikt bevarande av almbestånden inom Natura 2000-områdena. Både fjärranalys och ekologisk modellering kräver dock ett utvecklingsarbete med anpassningar för de specifika situationerna med almsjuka, Gotlands geografi, klimat med flera faktorer. Men dessa metoder skulle långsiktigt kunna effektivisera arbetet och minska kostnaderna för ett fortsatt kontrollprogram